Politik
Cyperns ekonomiska kris skrämmer USA:s börser
Aktiemarknaden i USA pressades av Cyperns ekonomiska kris som riskerade att smitta andra europeiska banker.
Dow Jones Industrial försvagades med 0,4% till indexnivån 14.450 och S&P 500 minskade 0,3% till 1.552 Nasdaq Composite gick ned 0,3% till 3.235. New Yorks-börsens omsättning ökade till 650 miljoner aktier och Nasdaq ökade med 1,6 miljarder.
Efter att det meddelades att Cypern uppfyllt kraven för att få ett stödpaket på 10 miljarder euro öppnade USA:börserna högre men det finns en rädsla kvar för utformningen av räddningspaketet ska bli en ny standard där kunder och obligationsägare får stå för notan vilket oroar investerarna.
Läs mer på di.se
NY-börsen lyfte i följd av positiv husdata
En oavbrutet ökning på onsdagen i USA:s ledande börser i följd av lugnande uttalanden från centralbanken och husdata som var bättre än väntat.
Dow Jones Industrial Average ökade med 1,3 till indexnivån 14.007. Den bredare S&P 500 ökade lika mycket till 1.516. Nasdaq Composite lyfte till 3.162 med 1% ökning.
En uppgång till 630 miljoner aktier på NY-börsen och 1,7 miljarder aktier på Nasdaq blev omsättningen.
Italiens besked om ekonomiska sti,ulanser ifrån ECB-chefen Mario Draghi har också haft positiv påverkan.
Läs mer här.
Japan vill få upp inlaftionen så snabbt det går
Shinzo Abe, Japans premiärminister vill få upp inflationen upp till 2% så snart som möjligt och han lovar djärvare penningpolitiska lättnader.
Det är bland annat faktorer som energikostnader som avgör om målet kan nås eller inte. Inga förändringar av centralbankslagen är aktuella idag men samarbetet med regeringen stärks för att bryta deflationen.
Läs mer här.
Regeringens styrning av SBAB får kritik
Otydliga styrdokument och avkastningskraven för SBAB är det som riksrevisionen starkt kritiserar.
Det verkar som regeringen inte har någon kontroll över sin egna bank och heller inte någon yttring om hur hög belåningsgraden på SBAB:s kunder har fått trotts att SBAB var först ut med att höja belåningsgraden till 95% för att dämpa oron över hushållens höga skuldsättning.
Riksrevisionen anser att styrdokumenten som idag finns är gamla och luddiga. Även den 7 procentiga avkastningskravet anses vara felaktig konstruerat och förlegat.
Mellanösterns oroligheter orsakar nedgång i New York
Börserna i New York har för sjätte dagen irad inte haft några uppgångar och på onsdag stängde på nivåer som inte varit så låg sedan juli månad.
Det som har varit i fokus är mellanösterns oroligheter men även det finanspolitiska stupet i landet samt det negativa statistiken som vägde för mycket för sentimentet. Både från Europa och USA där detaljhandeln sjunkit med 0,3%.
Händelsen i Gaza där Israel dödade Hamas militära ledare har trappat upp spänningen rejält och därmed har oljepriset höjts över 1%.
Facebook aktien steg med 12,6% då ytterligare 800 miljoner aktier blev tillgängliga för handel efter upphävandet av en inlåsningsklausul.
Läs mer här.
Indian Prime Minister Repairs Cabinet Amid Push to Support Indian Economy
Manmohan Singh, the prime minister fo India renovated his cabinet six weeks after unvieiling the policy changes as he bids to invigorate an embattled minority goverment.
Europeiska centralbanken köper obligationer
ECB stödköper utsatta obligationer och lämnar styrräntan oförändrad på 0,75 % som är den lägsta nivån i ECB:s historia.
Draghi ECB-chefen har presenterat ett nytt program för stödköp på andrahandsmarknaden för obligationer som är utsatta. Detta för att dämpa oron som finns på marknaden. Beslutet fattas fristående av eurozonens regeringar.
Spanien och Italien har drabbats av ännu sämre tillväxt, underskott och skenande obligationsräntor som redan slagit ut länder som Grekland, Irland, Portugal och Cypern från marknaden.
Läs mer här.
Johan Schuck:s svar på frågor om räntan
DN:s samhällsekonomiske expert Johan Schuck menar att Riksbankes räntesänkning beror på att kronan har stärkts snabbare än väntat under sommaren.
Greklands nedskärningar väntas slå på pensioner och vård.
Finansministern Yannis Stournaras har avslöjat budgetnedskärningar på totalt 11,7 miljarder euro och det mesta kommer att hämtas från sänkta pensioner och den offentliga vården.
Trojkan kommer att skicka inspektörer till Grekland i September för att utvärdera krispolitiken och därefter blir det ett möte för eurozonens finansministrar i Luxemburg den 8 oktober för att diskutera nya nödlån.
Stournaras har nyligen varit i Tyskland och Frankrike för att vädja om snällare villkor för nödlån utan framgång.
Läs mer här.
KI tror på regeringens ökade satsningar
Mellan 10-15 miljarder kronor kommer regeringens ofinansierade satsningar att bli tror Konjunkturinstitutet (KI).
En del av satsningen kommer att användas till att betala sänkt bolagskatt tror KI. Det blir nog ingen satsning på infrastruktur även om KI önskar det.
Läs mer här.
Commerzbank: Massiv åtstraming väntar USA
Commerzbank skriver i en kundbrev att det väntar massiv åtstramning för USA i början av 2013 om kongressen inte kommer överens om förlängda skattelättnader.
Det är frågan om hur budgeten ska stabiliseras på sikt som måste bli löst, annars innebär det åtgärder som innebär faror för den amerikanska ekonomin och nya politiska konflikter.
En rad skattelättnader kommer att löpa ut vid årsskiftet.
Läs mer här.
Grekland ligger efter i planeringen
Greklands åtgärdsprogrammet följer inte planeringen och landet har press på sig att visa att de är villiga att göra vad som krävs för att komma på fötterna igen enligt Evangelos Venizelos, ledare för Pasok.
Venizolos menar att Pasok stödjer regeringen och förhandlingar med trojkan är nu på gång. Han sade att det behövs en förlängning av reformprogrammet till slutet av 2016.
Läs mer här.
Grekland vill komma åt skatten i Scheweiz
Grekland vill att grekiska medborgare som har tillgångar i schweiziska banker ska skatta, därför söker de nu en överenskommelse med Schweiz om att beskatta tillgångar och finansiella produkter som ägs av grekiska medborgare.
Hur mycket pengar det handlar om är det ingen som vet och tidigare uppskattningar har varierat från tiotals miljarder euro till över 100 miljarder euro. Grekland vill komma åt tillgångarna som det rika grekerna har stoppat undan. Det kan handla om 60 miljarder euro i skatt som Grekland gått miste om. Regeringen har tidigare publicerat namnen på 4.000 medborgare som anklagas för att tillsammans vara skyldiga staten ca 1 miljard euro.
ECB förbreder köp av spanska och italienska statsobligationer
Regeringarna i euroområdet tillsammans med ECB vill kommer att köpa statsobligationer fråm Spanien och Italien.
Under ett möte kommer detta att diskuteras mellan Angela Merkel och Franscois Hollande enligt Bloomberg News. Det handlar om tillfälliga stabilitetsfonden EFSF som kommer att köpa italienska och spanska statsobligationer medan ECB köper ländernas obligationer på andrahandsmarknaden.
Läs mer här.
Bo Lundgren anser att det är viktigt med ägarandel i krisbankerna
Riksgäldsdirektören Bo Lundgren slåt ett slag för 90-talets svenska krishanteringsmodell.
Han sade att det är viktigt att kapitalskott till spanska banker sker mot motsvarande ägarandel och är positiv efter nattens förhandlingar i Brasilien på en internationell IMF-konferens om skuldförvaltning. Han menar att det är ett steg framåt med beslutet att möjligöra en kapitalinjektion i spanska banker utan att belasta sen spanska staten.
Lundgren anser att det är ett steg på vägen mot något som kanske på sikt kan bli en långsiktig lösning.
Läs mer här.
EU mot en bankunion
Efter att ha hjälpt Italien och Spanien med den kortsiktiga hjälpen de krävt går euroländera vidare mot en bankunion.
ESM är krisfonden som Euroländerna har tagit fram som ska kunna stödja krisande bankerna direkt utan att ta omvägar via ländernas statsbudgetar eftersom omvägen gör som idag att deras skuldberg bara växer. Krisstöd ska också kunna ges till de länder som sköter sig men som har svårt att låna på marknaden.
Läs mer här.
Grekland får ny finansminister
Greklands nya finansminister heter Yannis Stournaras.
Recpekterad ekonom som har deltagit i förhandlingarna inför landets eurointräde. Han efterträder Vasilis Rapanos som avgick efter att han insjuknade.
Grekisk har en regering klar
Detaljerna är snart färdiga för den nya grekiska regeringen.
Pasoks partiledare Evangelos Venizelos meddelade att förutsättningarna för koalitionen är klara. Grekland kommer att utkämpa ett “stort slag” för att revidera landets åtgärdsprogram vid EU:s toppmöte sade han.
Läs mer här.
Ryssland bygger reservfond som skydd mot eurokrisen
Vladimir Putin har byggt upp en fond som motsvarar 280 miljarder kronor som ska skydda landet om eurokrisen eskalerar.
När krisen i EU slår mot den ryska ekonomin ska 108 miljarder kronor användas som skydd säger den ryska finansministern Anton Siluanov. Tillsammans med tidigare avsatta medel har landet därmed en kriskassa på 280 miljarder kronor.
Läs mer här.
Spanien ber ECB att ingripa
Spaniens budgetminister bad på måndagen ECB att ingripa då spanska räntor fortsätter att stiga samtidigt som bankerna får en stigande nota.
Tioårs räntan i Spanien gick upp 30 punkter till 7,13 % och Cristobal Monotoro bad inför senaten centralbanken ECB om hjälp.
”De finansiella marknaderna släpper inte trycket på Spanien. Det finns fortfarande tvivel om det europeiska bygget, om eurons nuvarande och framtida öde. ECB måste svara med eftertryck, med pålitlighet, mot detta marknadstryck som hotar att knäcka det gemensamma europrojektet”- Cristobal Monotoro
Läs mer här.
Börserna stiger efter den grekiska valet och euron stärks
Efter att Ny Demokrati segrade i Grekland i söndagens parlamentsval steg således Asienbörserna och euron stärktes samtidigt som råvarorna gick upp.
“Med det grekiska valet nu äntligen bakom oss, och Ny Demokrati som vinnare, så förväntar jag mig en snabb rörelse mot att bilda en ny regering. Snabbheten i formerandet är avgörande, ju snabbare desto bättre”- Douglas Borthwick, Faros Trading
Tokyo börsen steg med ca 1,7% och euron har stärkts från 1:262 mot dollarn vis svensk stängning till 1:270 under måndagsmorgonen. Yenen har tappat från 78:70 till 79:20 mot dollarn och kronan har stärkts med 4 öre mot dollarn och tappat lite marginellt mot euron.
Läs mer här.
Ny Demokrati vann det grekiska parlamentvalet på söndagen
Med 29,7% av rösterna vann Ny Demokrati över Syriza som fick 26,9 och Pasok 12,3%.
Ny Demokrati får 129 av parlamentets 300 platser eftersom segraren får 50 extra bonusmandat. Pasok får 33 platser och tillsammans har de således 162 platser och egen majoritet. Syriza får 71 platser. Oberoende Greker 20, Gyllene Gryning 18, Demokratisk vänster 17 och KKE 12 platser.
Antonis Samaras, Ny demokratis ledare sade att det grekiska folket uttryckt sin vilja att vara förankrat i euron, förbli en integrerad del i EU och efterleva landets åtaganden.
Läs vidare här.
EU har ingen katastrofplan för Grekland
Olivier Bailly, EU-kommissionens talesman sade att det inte existerar någon katastrofplan för att stoppa kapitalrörelser och stänga gränserna till Grekland efter deras parlamentsval i helgen.
EU-kommissionens ståndpunkt är att den demokratiska processen bör nu ha sin gång och det grekiska folket välja framtiden. Bailly hoppas att Grekland förblir i euroområdet och vi står på Greklands sida. Han anser att EU:s roll är att berätta vad som är möjligt under europeisk lag, inte utarbeta det ena eller andra scenariot.
Läs mer här.
Socialdemokraterna landets störtsa parti i SCB:s majmätning
Det är en majoritet för de rödgröna med Socialdemokraterna i spetsen enligt SCB: majmätning. Kristdemokraterna skulle samtidigt åka ur riksdagen om det var val idag.
S får 37,3% i mätningen vilket är en statistiskt säkerställd uppgång med 6,6 % jämfört med förra mätningen i november. Detta är Socialdemokraternas högsta väljarstöd sedan november 2088.
De som backar är miljöpartiet med 3,6% som behåller ändå positionen som landets tredje största parti med 8,1%.
Vänsterpartiet får 5,9% och tillsammans får de rödgröna 51,2% medan alliansen får 42,5%. SD får 5,4% och skulle därmed förlora sin vågmästarroll om det skulle vara val idag.
Samtliga allianspartier noterar en statistiksikt säkerställd nedgång.
Läs mer här.
EU kritiserar Sverige
EU:s kritik är mot den sänkta restaurangmomsen, arbetsmarknadspolitiken och att det inte görs något för att minska riskerna med hög skuldsättning.
Regeringen får överlag väl godkänt av EU-kommissionen i en utvärdering av EU-ländernas ekonomiska politik som publicerades på onsdagen. Enligt EU gör den höga nivån på hushållens skuldsättning svenskarna sårbara för snabba prisförändringar på tillgångar, ränteförändringar och försämringar på arbetsmarknaden. Problemen förvärras av att så många använder sig av bolån med rörliga räntor. EU efterlyser åtgärder för att begränsa utlåning till hushållen och flexibilitet när det gäller utbudet av bostäder samt en mer enhetlig momsnivå.
EU-kommissionen håller inte med om att en sänkt momssats leder till fler jobb till ungdomar. Erfarenhet från andra länder visar att dessa åtgärder inte har fungerat och endast är kostsamma.
Borgs glädje över försvagad krona
Anders Borg menar att det är en bra stabilisator och fungerar som en buffert när den globala efterfrågan bromsar in.
“Jag är mycket glad när kronan deprecierar och försvagas när vi har svagheter i världsefterfrågan. Skulle vi se ytterligare svagheter i euroområdet utgår jag från att kronan skulle försvagas ytterligare” - Anders Borg.
Svensk ekonomi verkar klara sig bra trotts osäkerheten och krisen i Europa.
Läs mer här.
USA kommer att ha starkast ekonomisk tillväxt under 2012
Ekonomen Christoph Balz påstår att USA kommer troligen att vara bland de industriländer med starkast ekonomisk tillväxt under 2012.
Balz skriver att investeringar och vinster kommer att fortsätta att driva USA-ekonomin där ökade vinster gör investeringar mer attraktiva vilket i sin tur ökar efterfrågan på arbetskraft som leder till högre inkomster och stigande privatkonsumtion vilket till sist skapar grogrund för fortsatt ökande vinster.
Detta skulle kunna hotas av det ekonomiska krisen i andra länder dock ser inte Commerzbank detta om sannolikt utan tror att Federal Reserve strama åt penningpolitiken i mitten av 2014 och den tillträdande presidenten efter höstens val väntas dra tillbaka en hel del av de automatiska besparingar och skattehöjningar som nu ligger i budgeten för 2013.
“Även om vi inte utesluter det är det inte vårt basscenario eftersom politikerna och ECB troligen kommer att gå mycket långt för att stoppa en eskalering. Dessutom har USA-ekonomin knappt påverkats alls av skuldkrisen så här långt”- Christoph Balz.
Läs vidare här.
Arbestlösheten stiger till 8,2 procent.
Om man räknar med antalet personer med aktivitetsstöd uppgår arbetslösheten till 8,2 % av arbetskraften i april.
Arbetsförmedlingens månadsstatistik visar att antalet arbetslösa inklusive antalet personer med aktivitetsstöd nått till 8,2% av arbetskraften i april. Både antalet lediga platser och antalet personer som påbörjat någon form av arbete ar minskat enligt rapporten.
“Av dem som var inskrivna på Arbetsförmedlingen under april har 48.000 personer påbörjat någon form av arbete. Vi märker dock att efterfrågan på arbetskraft fortsätter att falla och att antalet lediga platser som anmäldes till landets arbetsförmedlingar minskade jämfört med april månad förra året”Clas Olsson Analyschef på AMS.
Antalet sökande i program med aktivitetsstöd uppgick till 4,0% av arbetskraften. Antalet varsel uppgick till 3.700, en ökning 200 från samma månad föregående år. Det totala antalet lediga platser var 60.000, vilket var 2.000 färre än samma månad föregående år. Bland unga mellan 18 och 24 år var 88.000 öppet arbetslösa i april, en ökning med 6.000 personer från motsvarande månad året före.
Tillväxt är viktigt för Socialdemokraterna
Stefan Löfven gillar att Frankrikes president Francois Hollande har lyft upp frågan om att komplettera finanspakten med en tillväxtdimension.
Socialdemokraternas partiledare Stefan Löfven menar att det är bra att facken har ambitioner och ställer höga krav, men de ska riktas till den sittande regeringen eftersom det är den har ansvaret och som styr landet “här och nu”.
“Det är här och nu vi har problem med ungdomsarbetslösheten, för lite bostäder, den usla sjukförsäkringen och allt detta. Och här och nu är det regeringen som styr landet. Regeringen har sagt att den står för den svenska modellen, men sedan har de gröpt ur försäkringssystemen så de inte alls är där de var förut… Nu börjar de tala klarspråk om vad de vill, sade han och tillade att Socialdemokraterna alltid ska stå för generella offentligt finansierad välfärd som är tillgänglig för alla oberoende av plånbok. Arbetslöshetsperioden ska vara så kort som möjligt och vi ska ha en smart omställningsförsäkring också i framtiden… Vi ser ju bristerna nu i a-kassa, och vet hur den inte ska se ut. Sen kan det tänkas att den behöver moderniseras också”- Stefan Löfven
Läs vidare här.
Grekerna vill behålla euron
En klar majoritet av grekiska folket vill behålla euron, de vill att nya regeringen ska gör allt de kan för att kunna stanna kvar i eurosamarbetet.
Tidningen To Vima presenterar opinionsundersökningen där 78% av 1007 tillfrågade svarar att de vill att Grekland ska vara kvar i eurosamarbetet och 12,9 ville byta tillbaka till drachman. Undersökningen visar också att i ett eventuellt nyval skulle vänsterkoalitionen Syrzia bli största parti med 20,5 % av rösterna.
Det blev ingen koalitionsregering i Grekland
Antonis Samaras meddelar att partiet har misslyckats med uppdraget att bilda koalitionsregering och därmed går uppdraget till det näst största partiet, Syriza.
“Jag gjorde vad jag kunde för att nå en uppgörelse, men det var inte möjligt, sade Samaras efter samtal med ledarna för partierna Syriza, Pasok och Demokratiska vänstern” – Antonis Samars
Nervöst på finansiella marknaderna efter valen i Grekland och Frankrike
Politiska läget efter valen har påverkat de finansiella marknaderna men oron har dämpats efter ett tag.
Euron sjönk i den asiatiska handeln och noterades under 1:30 mot dollarn för första gången sedan mitten av januari. Valutan återhämtade sig senare men när den svenska marknaden stängde noterades euron ändå ca 1 cent lägre mot dollarn jämfört med vi fredagens svenska stängning. Valresultaten i Frankrike och Grekland innebär visserligen förändringar i det politiska läget i euroområdet, men det kan vara svårt att hävda att varken Francois Hollandes seger i det franska presidentvalet eller det osäkra parlamentariska läget i Grekland var överraskande för den som åtminstone i någon mån orienterat sig om förutsättningarna inför valen.
Läs vidare här.
Putin är tillbaka som Rysslands president
Efter en fyraårig vikariat återgår Vladimir Putin till posten som Rysslands president.
Den nu 59-årige KGB-agenten välkomnades med en kunglig 40-minutersceremoni i Kreml på måndagen som direktsändes av sex ryska tv-kanaler. Det blev manifestationer men både anhängare och motståndare på söndagen i Moskva. Ungefär 8000 personer hade samlats vid Bolotnajaplatsen för att protestera mot Putin. Enligt en demonstrant ska inte samma person med sitt gäng sitta på makten i 12 år.
Putins anhängare möttes i Segerparken, presidentbytet ska följas av en stor militärparad i samband med firandet som är också årsdagen för Tysklands kapitulation i andra världskriget.
Myndigheterna hotar med både värnplikt och Sibirien för de som grips för olika företeelser för att stävja bråk. De gripna över 27 år riskerar att skickas till militära utbildningsläger.
Euron har vänt upp efter valresultaten i Grekland och Frankrike
Det har skett en stabilisering på den europeiska ränte- och valutamarknader på måndagen efter stor oro i spåren på valresultaten i Grekland och Frankrike.
Euron vände uppåt över 1:30 mot dollarn, samtidigt vänder franska statspappersräntor ned efter att ha stigit den tidiga handeln, tyska räntor stiger samtidigt lite svagt. Statspappersräntorna i länder som Spanien, Italien handlas dock fortsatt 3-9 punkter högre främst drivet av oro för konsekvenserna av det osäkra läget efter valet i Grekland men även i dessa länder har räntorna sjunkit tillbaka något efter större uppgångar i den tidiga handeln.
Läs vidare här.
Osäkert läge på grund av Greklandvalet
Hela tio partier kan ta plats i det grekiska parlamentet mot dagen fem. Det är tre av dessa partier som motsätter sig stödpaketet enligt helgens valsiffror.
Pasok och Ny Demokrati får inte tillräckligt med röster enligt officiella prognoser. Därmed kan inte de få egen majoritet i det grekiska parlamentet efter söndagens val. De två partierna har tillsammans drivit igenom de åtstramningar som varit ett villkor i det internationella stödpaketet.
Med 19,1% av rösterna har Ny Demokrati blivit största partiet när 96% av rösterna hade blivit räknade. Syriza som är en koalition av vänsterpartier som vill ändra villkoren i stödpaketet fick 16,7% av rösterna och blir därmed andra största parti medan Pasok blir tredje största parti med 13,3%.
Läs mer här.
Makten i Frankrike går till Socialisterna
Nicolas Sakozy förlorade valet och makten går till socialistpartiets förta president i Frankrike på 17år, Francois Hollande.
Med 52% av rösterna vann Hollande mot Sarkozys 48%. Francois Hollande har föreslagit högre skatt för stora företag och skattesänkningar för små och medelstora företag, en 75% skatt på inkomster över 1miljon euro per år och speciella skatter på banker och oljeföretag. Han vill sänka pensionsåldern för de som börjat arbeta tidigt. Hans valplattform kommer öka utgifterna med 25miljarder euro under hans femåriga mandatperiod.
Läs mer här.
S är kristisk till regeringens vårbudget
Magdalena Anderson, Socialdemokraternas ekonomiska-politiska talesperson är kritisk till regeringens vårbudget men hoppas att finansministern får rätt.
Hon tycker att regeringen har tunna förslag för att minska arbetslösheten speciellt för ungdomar.
S vill satsa på fler jobb och växande företag genom att bland annat öka drivkrafter för personer som lever på socialbidrag. Ungdomskontrakt för unga arbetslösa utan gymnasieutbildning och ökad avdragsrätt för företag som investerar i forskning och utbildning.
Socialdemokraterna vill inrätta en nationell innovationsberedning, ledd av statsministern, och som bör ges högsta politiska prioritet. Ett annat förslag är en statlig riskkapitalfond med särskilt fokus på innovativa små och medelstora industri- och tjänsteföretag.
5 regeringsavtal med Kina
Sverige skriver under fem regeringsavtal med Kina. Sex företagsavtal mellan svensk-kinesiska företag skrivs också under vara ett finansieringsavtal med Volvo PV. Kinas premiärminister Wen Jiabao möter Fredrik Reinfeldt på tisdagen.
Kinas premiärminister Wen Jiabao har landat i Göteborg och ska besöka Volvo Personvagnar innan han åker vidare till Stockholm för att ha ett samtal med Fredrik Reinfeldt och träffa kungen. Under ca en timme ska statsministern och Jiabao prata om scensk-kinesisk handel och Kinas syn på mänskliga rättigheter. Sedan väntar underskriften av avtalen.
Utrikesdepartementet skriver att Sverige skriver under fem regeringsavtal, där Sverige och Kina avtalar om att samarbeta och byta ut information inom olika sektorer.
Läs vidare här.
Länderna som ej nådde budgetmålen i Europa
De Euroländer som missade sina mål för budgetunderskottet 2011 var Grekland, Spanien, Cypern samt Nederländerna.
De länder som klarade sina mål på vägen för att stadigt sänka underskotten under 3% var Portugal, Italien, Frankrike och Belgien.
Det var redan förutspått att Grekland skulle missa sitt mål med 7,8 % redan i oktober medgav eurogruppen. De uppmanar Grekerna att ta igen skadan till årets mål. Spanien hade en underskott på 8,5% medan målet var 6,6%.
Irland har svarat för den bästa årliga förbättringen från enorma underskottet på 31,2% 2010. Deras underskott blev 13,1% långt över målet på 10,1%.
Cypern missade budgetmålet och hamnade på 6,3% istället för avsedda 4,5%. Nederländerna hamnade likaledes på 4,7% i stället för att klara målet på 3,7%.
Läs mer här.
Sök
Välkommen till Cerberus Makro
Gilla Cerberus på Facebook
Kreditvärdighet
