Av sektorerna i näringslivet bidrog bygg- och anläggningsverksamhet negativt till indikatorns utveckling den här månaden. Övriga sektorer bidrog svagt positivt. Konfidensindikatorn för hushållen minskade i februari.
Archive for February, 2012
Sveriges ekonomi krymper
Svenska ekonomin krympte under slutet av 2011. Utvecklingen var svagare än vad de flesta bedömare hade räknat med. Räntorna faller.
Bruttonationalprodukten minskade under det fjärde kvartalet med 1,1 % från det tredje och ökade med 1,1 från det fjärde kvartalet 2010. Det meddelade SCB på onsdagsmorgonen. Siffrorna var klart svagare än väntat. Enligt SME Direkts prognosenkät väntades en nedgång med 0,7 % i kvartalstakt och en ökning med 2,6 % i årstakt.
Riksbankens prognos var än mer optimistisk. Centralbanken räknade i sin senaste prognos med minus 0,4 % i kvartalstakt och plus 2,9 % i årstakt. Sedan den penningpolitiska rapporten släpptes har Riksbanken därmed fått se ekonomin växa långsammare, arbetslösheten stiga snabbare och inflationen sjunka mer än vad den prognostiserat.
Den svaga BNP-siffran fick svenska marknadsräntor att falla tillbaka på tisdagsförmiddagen, framförallt på kortare löptider. Kronan försvagades också något.
Grekland sänks till bottennivå
S&P´s har sänkt kreditbetyget ytterligare till en ny bottenivå. Statspappersräntor i EUs kärnländer öppnar tisdagens handel på oförändrade till marginellt högre nivåer jämfört med måndagens stängning. Euron handlas samtidigt på högre något nivåer mot andra valutor efter en förstärkning i Asienhandeln.
S&P´s besked att betygsutsikterna för den europeiska stödfonden EFSF sänks till negativa och att betyget för Grekland sänks till “selektiv default” (SD) från tidigare CC, leder därmed åtminstone inte initialt till några större marknadskonvulsioner på de europeiska marknaderna.
Läs vidare här.
Fest på finansmarknaderna när ECB får superlån igen
På Onsdag blev det ett nytt lån till ECB när den andra omgången treårslån ska ut i banksystemet. Dock får inte de grekiska bankerna vara med efter den senaste nedgraderingen. Detta kan dra ned totalvolymen.
Efter att ECB i början av december meddelade att centralbanken skulle låna ut pengar på tre år med obegränsad tilldelning har det varit fest på finansmarknaderna. Börserna har stigit och räntorna i skuldkrisländerna har sjunkit i takt med att risksuget kommit tillbaka. Det första lånet gavs ut några dagar före jul och storleken överraskade de flesta: 523 europeiska banker lånade 489 miljarder euro, motsvarande 4.300 miljarder kronor.
På onsdag är det dags för det andra. Enligt en enkät från nyhetsbyrån Reuters väntas efterfrågan denna gång bli marginellt högre, 492 miljarder euro. Osäkerheten är dock stor. Så sent som för ett par veckor sedan trodde en del bedömare på så mycket som 1.000-1.500 miljarder euro.
Läs mer här.
Så blev det stopp på börsuppgången
Orderingången på varaktiga varor i USA sjönk med 4,0 procent i januari, jämfört med månaden före, enligt data från US Census Bureau. Analytikerna hade räknat med att orderingången skulle sjunka med 1,0 procent.
Exklusive transportsektorn sjönk orderingången med 3,2% jämfört med förväntningar om en oförändrad nivå. I december steg orderingången med 3,2% (reviderat från +3,0) och exklusive transport steg orderingången med reviderade 2,1% (+2,2). Leveranserna av varaktiga varor steg med 0,4 % i januari, efter att ha stigit med reviderade 1,9 % föregående månad (+2,1).
Order på kapitalvaror sjönk 5,0 %, medan order till försvarsindustrin steg 17,7 %. Order på kapitalvaror exklusive försvar och flygindustrin sjönk 4,5 %, väntat var en nedgång med 1,3 %. Månaden före steg denna post med reviderade 3,4 % (+2,9). Orderingången på kapitalvaror exklusive försvar sjönk 6,3 %, order till civila flygindustrin sjönk 19,0 %. Orderingången på bilar och bildelar steg 0,9% och order inom data och elektronikprodukter ökade 0,8 %. Order på elektrisk utrustning sjönk 1,9 %. Order på maskinvaror sjönk med 10,4 %.
Med varaktiga varor avses bland annat maskiner, försvars- och transportutrustning samt kapitalvaror som ska hålla i minst tre år. Statistiken är justerad för säsong men inte för inflation. De svaga siffrorna fick Stockholmsbörsen omedelbart att falla 0,2% på tisdagen. Vid klockan 14.32 var storbolagsindex OMXS 30 dock upp med 0,5 %.
Spanien får uppläxning av EU
Spanien måste hålla fast vid sina mål för budgetkonsolideringen i år och nästa år, trots att landet kraftigt missade budgetmålet ifjol. Det sade EU-kommissionens talesman Olivier Bailly vid en pressbriefing på tisdagen.
Han kommenterade den spanska regeringens publicering på måndagskvällen av ett budgetunderskott för 2012 på 8,5 procent, högt över målet 6 procent.
“Reglerna måste respekteras och Spaniens åtaganden under stabilitetspakten mot övriga euroländer måste hållas”, sade han.
“Varje förändring måste kommas överens mellan euroländerna. Vi talar inte om att ge någon flexibilitet ännu Det har inte gjorts tidigare till andra länder. Och vi måste tänka på att behålla trovärdigheten för euroländernas budgetkonsolidering”, fortsatte han.
Kommissionen har ännu inte sett några detaljer om det spanska budgetutfallet och analysen om varför målet missades. Spanien måste omgående förklara varför man så grovt missar budgetmålen och även leverera besked om hur budgeten ska stramas åt, enligt Bailly.
Euroländerna förväntar sig att Spanien vid eurogruppens ordinarie möte den 12 mars förklarar orsakerna till den stora missen ifjol. Spanien har tidigare satt upp som mål att ha en budgetplan klar i slutet av mars.
Läs mer här.
2012: Bra start för Sveriges ekonomi
Den svenska ekonomin fick en oväntat bra start på 2012. Omsättningen i detaljhandeln har ökat mer än väntat i januari och överskottet i handelsbalansen var stort.
Efter att ha krympt under fjolårets sista kvartal verkar den svenska ekonomin åter ha skjutit fart under början av 2012. Omsättningen i detaljhandeln steg i januari med 1,5% i årstakt, mätt i fasta priser. Det är den starkaste siffran på ett halvår och bättre än de 1,2 % som analytikerkåren enligt SME Direkt räknade med.
”Sällanköpsvaruhandeln visade upp positiv tillväxt i januari efter en lång rad av månader med negativ utveckling. Samtidigt fortsatte dagligvaruhandelns försäljning att stiga stabilt, både i värde och volym”, skriver Handelns Utredningsinstitut, som tillsammans med SCB tar fram siffrorna, i en kommentar.
Nordea noterar dock i ett marknadsbrev att ökningen från december var magra 0,1 procent och att trenden är fortsatt ganska svag.
Läs vidare här.
Huspriser i USA dalar
I december föll huspriserna mer än väntat i USA och det dalar kraftigt.
Huspriserna i 20 storstadsområden runt om i USA sjönk 3,99 procent i december jämfört med samma månad 2010, enligt S&P/Case-Shillers index.
Enligt Bloomberg News enkät väntade analytiker att priserna skulle ha sjunkit med 3,65 procent på årsbasis.
Motsvarande index för föregående månad visade att huspriserna sjönk med reviderade 3,85 procent jämfört med samma månad året före (-3,67).
Jämfört med månaden före sjönk priserna, säsongsjusterat, med 0,50 procent i december, efter en nedgång med reviderade 0,74 procent föregående månad (-0,70).
Läs mer här.
Osäkert om Grekland lyckas
Det finns risker mot Greklands andra stödprogram och någon garanti för framgång finns inte.
Det sade Tysklands förbundskansler Angela Merkel inför det tyska parlamentet, som på måndagen ska rösta om Greklands andra stödpaket, rapporterar Bloomberg News.
“Greklands väg är lång och inte utan risk, och det gäller för framgång med det nya programmet. Ingen kan ge en 100-procentig garanti för framgång”, sade hon.
Hon uppmanade de tyska parlamentarikerna att rösta ja till stödpaketet och sade att det är i Tysklands intresse att stabilisera Grekland. Ett grekiskt euroutträde skulle innebära “oförutsägbara” risker och EU-kommissionen ska stärka kontrollmekanismerna i Grekland, sade Angela Merkel, som också sade att Grekland har gjort framsteg de senaste två åren.
Läs vidare här.
“ECB skjuter sig i foten”
ECB:s manöver för att slippa skriva ned värdet på sina grekiska obligationer hotar att fördyra upplåningen för andra EMU-länder och kan göra ECB:s stödköp av statspapper verkningslösa. Varningen kommer från kreditvärderingsinstitutet Standard & Poor’s.
Skuldnedskrivning är en central komponent i det senaste räddningspaketet för Grekland. Tanken är att de privata långivarna ska ge upp 53,5 procent av sina nominella fordringar på landet. I praktiken blir det en nedskrivning med cirka 74 procent eftersom löptiden förlängs och räntorna sänks på en del av de räntepapper de får i utbyte.
Risken är stor att Grekland kommer att tvingas använda retroaktiva tvingande klausuler, så kallade CAC (Collective Action Clauses), för att tillräckligt många långivare ska gå med på detta. CAC är ett sätt för en låntagare att tvinga en minoritet av långivarna att foga sig i de krav som en majoritet accepterat. För att undvika en nedskrivning har den europeiska centralbanken av allt att döma bytt sina grekiska obligationer mot nya, som inte kommer att omfattas av tvingande klausuler. Manövern kan få negativa konsekvenser, enligt kreditvärderingsinstitutet Standard & Poor’s.
Läs vidare här.
Varning för högt oljepris
Ett dramatiskt bakslag hotar Europas tillväxt, på kort sikt, om krisen kring Irans nukleära program förvärras, varnar Nordeas chefekonom Helge Pedersen, i en skriftlig kommentar på måndagen.
Det kan bli en djup recession för hela Europa, skriver han, och noterar att oljepriset omräknat i euro redan i dagsläget är på historiskt höga nivåer kring 94 euro per fat. Världsmarknadspriset för olja, i dollar, har på bara en månad lyft med cirka 15 procent.
“Europa har blivit säkrare”
Läget har förändrats sedan det väldigt svaga fjärde kvartalet, enligt ECB-chefen Mario Draghi.
- Nu kan vi se indikationer på stabilitet och de första tecknen på en förbättring, sade han i dag när han summerade resultatet av helgens G 20-möte i Mexiko.
Han tillade att tidigare stelfrusna delar av obligationsmarknaden sedan årsskiftet har börjat tina upp igen, bland annat som en effekt av ECB:s treåriga likviditetsstöd till bankerna. Dessutom noterade Draghi att många europeiska banker nu har stärkt sina balansräkningar enligt de nya kapitalkrav som framförts av EU:s bankmyndighet EBA.
Läs vidare här.
Stor risk för grekisk default
Trots skuldpaketet anser Moodys att risken för default är stort i Grekland.
Uttalandet från euroområdet från den 21 februari om stöd för Grekland är ett viktigt steg framåt, men risken för en default även efter att detta frampressade skuldbyte är slutfört förblir hög.
Det skriver Moody’s i sin veckovisa Credit Outlook enligt Bloomberg News.
De noterar att den privata sektorns involverande, PSI, skulle utgöra ett “stressat skuldbyte” (distressed exchange default).
De konstaterar också att en haircut för grekiska statsobligationer är negativt för bankerna, och att pakten bekräftar “senioriteten” i ECB:s obligationsinnehav.
G20: Inga brandväggar, inga pengar
G20-länderna avvisade på söndagen europeiska krav om att komma till undsättning, och uppgav att varje beslut om utomstående hjälp är avhängigt att Europa stärker sin egen brandvägg först.
Finansministrarna och centralbankscheferna inom G20 uppgav i sin slutkommuniké efter sitt möte i Mexiko i helgen att en översyn av Europas brandväggar mot krisen under nästa månad är “avgörande” innan G20-länderna kan överväga att “mobilisera resurser” för IMF. Framsteg i denna fråga kommer att bedömas i april, i samband med IMF:s vårmöte i Washington, rapporterar Bloomberg News.
Strålkastarljuset har fallit på Tyskland, som nu överväger om de ska gå med på krav att öka EU:s brandväggar vid EU-toppmötet den 1-2 mars. Tyskland åkte till G20-mötet för att förmå länderna att bidra med nya pengar till den europeiska krisbekämpningen. I ett dokument från den 15 februari uppmanade EU G20-länderrna och “andra finansiellt starka IMF-medlemmar att stötta ansträngningarna att säkra den finansiella stabiliteten genom att bidra till en ökning av IMF:s resurser”.
Istället ledde vid G20-mötet USA kraven på Europa att göra mer. USA:s finansminister Timothy Geithner sade i ett tal att regionen behöver göra sina krisbekämpande åtgärder mer “trovärdiga”.
- Det finns en bred samstämmighet om att IMF inte kan vara ett substitut för frånvaron av starkare europeiska brandväggar och att IMF inte kan gå framåt utan mer klarhet om Europas egna planer, sade Timothy Geithner.
Storbritanniens finansminister George Osborne konstaterade att vi knappast kommer att få se några nya pengar från resten av världen förrän Europa har visat vad de är villiga att ställa upp med.
Läs vidare här.
Något mindre deppig konjunktur
De svenska konjunkturutsikterna ljusnade något i februari. För första gången på nio månader steg Konjunkturinstitutets (KI) barometerindikator under månaden, med 1,5 enheter. Men trots det ligger den fortfarande betydligt under det historiska snittet vilket indikerar en svag ekonomisk tillväxt, skriver KI.
Av sektorerna i näringslivet bidrog bygg- och anläggningsverksamhet negativt till indikatorns utveckling den här månaden. Övriga sektorer bidrog svagt positivt. Konfidensindikatorn för hushållen minskade i februari. I bygg- och anläggningssektorn har indikatorn som mäter konjunkturläget sjunkit med hela 18 procent i februari.
“Orderingången har minskat och missnöjet med orderstockarna har stigit. Läget är svagast för branschen husbyggande som också har betydande problem att finansiera verksamheten. Här uppger vart tredje företag finansiella restriktioner som främsta hinder för verksamheten”, skriver KI.
Hushållen är fortfarande pessimistiska i relation till den samlade bilden. Hushållsindikatorn föll med två enheter i februari, och ligger “klart under” det historiska snittet. Hushållen är mer pessimistiska nu när det gäller såväl den egna ekonomin som landets än vad de var i januari, enligt KI.
Konsumenternas samlade förväntningar (CCI) sjönk till -3,2 i februari, jämfört med -1,3 föregående månad, enligt Konjunkturinstitutets undersökning om hushållens inköpsplaner. Förväntningarna var att konsumenternas konfidensindex skulle ha stigit till +0,1 i februari, enligt SME Direkts prognosenkät. Makroindex sjönk till -27,2 jämfört med -25,8 månaden före. Mikroindex sjönk till 4,1 från 5,6. Makroindex speglar synen på Sveriges ekonomi nu och om tolv månader framåt samt arbetslöshetens utveckling tolv månader framåt. Mikroindex speglar synen på den egna ekonomin nu och tolv månader framåt samt planerade inköp av kapitalvaror
Volvo uppges ha budat på Saab
Volvo Personvagnar har tidigare berättat om sitt intresse för delar av Saabs konkursbo. Bolaget ska nu ha lagt ett bud, uppger källor för P 4 Väst.
- Det är upp till konkursförvaltarna att kommentera budgivning, säger Per-Åke Fröberg, presschef på Volvo PV.
Han bekräftar att Volvo är fortsatt intresserat av vissa delar som maskiner och testutrustning som i så fall ska användas i Volvos egen verksamhet och inte för att återstarta Saabfabriken i Trollhättan.
Tungt för svenska näringslivet
Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer visar på fortsatt kräftgång för svenska näringslivet. Faller tyngst gör synen på byggsektorn.
Konfidensindikatorn för det totala näringslivet uppgick till -1 i februari, ned från oreviderade 0 föregående månad. För tillverkningsindustrin låg indikatorn på -13, jämfört med oreviderade -14 föregående månad. Det framgår av Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer.
Enligt SME Direkts prognosenkät väntade analytiker att indikatorn för tillverkningsindustrin skulle uppgå till -12 i februari.
Konfidensindikatorn för tillverkningsindustrin ligger fortfarande klart under det historiska genomsnittet. Orderingången har minskat ytterligare de senaste månaderna, främst från exportmarknaden och orderläget är svagare än normalt. Produktionsvolymen har varit i det närmaste oförändrad. Inför de närmast kommande månaderna finns en viss optimism och industriföretagen räknar med en ökad produktion. Sysselsättningen väntas dock fortsätta att minska.
Konfidensindikatorn för bygg- och anläggningsverksamhet ligger nu endast ett par enheter över det historiska genomsnittet. Orderingången har minskat och missnöjet med orderstockarna har stigit. Läget är svagast för branschen husbyggande som också har betydande problem att finansiera verksamheten. Här uppger vart tredje företag finansiella restriktioner som främsta hinder för verksamheten
Läs vidare här.
KI: Något bättre läge i svensk ekonomi
Barometerindikatorn, som sammanfattar läget i svensk ekonomi, steg till 93,0 i februari från reviderade 91,6 föregående månad (91,4).
Det skriver Konjunkturinstitutet,KI, i konjunkturbarometern. Enligt SME Direkts prognosenkät väntade analytiker att barometerindikatorn skulle uppgå till 92,3 i februari. KI skriver att barometerindikatorn steg något i februari, för första gången på nio månader. Indikatorn ligger ändå fortfarande betydligt under det historiska genomsnittet och indikerar att tillväxten i svensk ekonomi fortfarande är svagare än normalt.
EU-kommissionen räknar med fallande BNP
EU-kommissionen reviderade på torsdagen ned sin prognos för tillväxten i euroområdet i år till minus 0,3 procent. Ingen prognos gjordes nu för 2013.
Det skriver EU-kommissionen i sin interimsprognos som presenterades på torsdagen. Nedrevideringen skedde från +0,5 procent för euroområdet i höstprognosen den 10 november. Tillväxten i hela EU i år reviderades ned till noll jämfört med 0,6 procent i höstprognosen. Den oväntade inbromsningen av återhämtningen sent 2011 väntas fortsätta under första halvåret i år, skrev kommissionen. En måttlig tillväxt väntas återkomma under andra halvåret.
Osäkerheten är fortsatt stor och skillnaderna i utvecklingen skiljer mycket mellan EU-länderna.
S&P 500 Cheapest to Bonds on Zero Fed Rates
The Standard & Poor’s 500 Index is approaching the cheapest level ever compared with bonds as Federal Reserve Chairman Ben S. Bernanke’s zero-percent interest rates drive investors and companies from cash.
Profits that doubled since 2009 pushed the index’s so- called earnings yield to 7.1 percent, close to the highest on record when compared with the 10-year Treasury rate, according to data compiled by Bloomberg since 1962. American companies have boosted capital spending 35 percent over six quarters, the most since 2006.
“Conditions are almost ideal for equity investors relative to all other investments,” Keith Wirtz, who oversees $14.6 billion as chief investment officer for Fifth Third Asset Management in Cincinnati, said in a Feb. 14 telephone interview. “The Fed’s keeping rates low for the foreseeable future to try to stimulate the environment for employee hiring and business activity. What does that mean for capital markets? Savers are not being rewarded.”
Read more here.
Finally, a Greek Deal: What Next for Markets?
European markets and the euro were initially expected to rally after the market open – but a troika report leaked to the Financial Times could exacerbate fears in the market that Greece may not be able to hit its bailout targets and drive markets down again.
“Short term you’re still in the vagaries of what politicians do day-to-day. This is still a sentiment-driven market,”Ian Harnett, European Strategist, Absolute Strategy Research, told CNBC.
“The big message has got to be that the European governments want to keep the euro together and that will lead to a weaker euro.”
The euro is expected to move upwards on the news in the short term. “A break of 1.3350 in EUR/USD looks necessary to trigger the next round of stops, which could then see a move into the high 1.30s,” currency strategists at Lloyds wrote in a research note.
Read more here.
Euro-Zone Consumer Confidence Strengthens
Consumers in the 17 countries that use the euro became a little more upbeat about their prospects in February, the second straight month in which confidence strengthened.
The European Commission Tuesday said a preliminary estimate indicates its monthly measure of consumer confidence rose to -20.2 from -20.7 in January, having also risen in that month. The February figure was in line with economists’ expectations.
The pickup in consumer confidence adds to some recent signs that the euro-zone economy may have stabilized in the early part of 2012, having contracted in the final three month of last year by 0.3%. However, economists said the small rise in the overall measure likely reflects a pickup in Germany, which has seen a steady decline in the unemployment rate, and may not be widespread.
“This is likely to mask conflicting trends between countries with consumer confidence notably firming in Germany recently but remaining under serious pressure in several other countries, most notably where unemployment is rising markedly, tighter fiscal policy is biting and euro-zone sovereign debt problems are particularly elevated,” said Howard Archer, an economist at IHS Global Insight.
Belgium was Monday the first euro-zone member to release a measure of consumer confidence for February, and it showed a further decline in February to reach its lowest level since April 2009.
“The drop in the indicator is mainly the consequence of greatly increased pessimism on the part of consumers with regard to the unemployment outlook,” the Belgian National Bank said. “Besides, they expect the general economic climate to decline further.”
However, consumers in the Netherlands became slightly less pessimistic, with the Central Bureau of Statistics Tuesday reporting that its measure rose to -36 from -37 in January.
“Their mood about the economic situation in general was less negative than in January,” the CBS said.
The European Central Bank’s decision to provide large amounts of three-year funds to banks in December has eased concerns about the possibility of a credit crunch in the euro zone, while governments have been edging towards a resolution to Greece’s fiscal crisis, taking a significant step forward earlier Tuesday with agreement on a second, €130 billion bailout for the country.
However, consumer confidence remains weak by historic standards, and below the long-term average of -12.7.
Dow Touches 13000 but Can’t Hold On
The Dow Jones Industrial Average climbed above 13000 for the first time in almost four years, though it failed to hang onto the gains through the day’s end.
The Dow passed above 13000 a few times Tuesday, rising as high as 13005. It ended the day at 12965.69, up 15.82 points, or 0.1%. The Standard & Poor’s 500-stock index toyed with a milestone of its own, briefly surpassing its high reached last April before closing up 0.98 point, or 0.1%, at 1362.21. The advance came after a long weekend that saw progress on two worries that have dogged investors for months.
In Europe, euro-zone finance officials and Greek political leaders agreed on a new bailout and debt restructuring for the Mediterranean country. In Beijing, central bank officials loosened bank lending requirements. In recent months, twin concerns about the debt woes of Europe and a slowdown in China had weighed on investor sentiment, even as the U.S. economy recovered.
Read more here.
Därför lämnar Grekland euron
Det nya nödlånet till Grekland löser landets omedelbara finansieringsproblem. Men låneprogrammets ekonomiska antaganden framstår som väldigt optimistiska. Det mesta talar fortfarande för att Grekland kommer att lämna euron.
Efter ännu en nattmangling fick Grekland ännu ett nödlån. Med 130 friska miljarder euro, motsvarande 1.140 miljarder kronor, på kontot borde risken för en snar statsbankrutt vara undanröjd.
Allt är dock inte på plats. Inget färdigt avtal finns med de privata långivarna om skuldnedskrivning. Enligt den nya planen ska de nu skriva av 53,5 procent av de nominella fordringarna och dessutom acceptera ännu lite lägre kupong på de nya obligationer de får i utbyte mot de gamla. Sannolikt närmar sig den faktiska nedskrivningen i så fall 75 procent.
Läs vidare här.
Bankchef varnar för bakslag i Grekland
Avtalet om ett andra stödpaket för Grekland kanske inte visar sig vara tillräckligt för att få ett slut på skuldkrisen.
Länderna i euroområdets periferi måste nu minska sina skulder och öka sin konkurrenskraft.
Det sade Bank of Englands vicechef Charles Bean i ett tal på tisdagskvällen, rapporterar Bloomberg News.
“Även om morgonens avtal mellan den grekiska regeringen och företrädare för euroområdet är välkommet finns det fortsatt en sannolikhet att saker och ting kan utvecklas på ett oordnat och skadligt sätt någon gång i framtiden”, sade han och tillade att eurokrisen är den största nedåtrisken för Storbritannien.
Han sade vidare att även om inflationen i Storbritannien nu dämpas och vissa företagsbarometrar på senare tid har varit uppmuntrande kommer tillväxten att vara trög under det första halvåret 2012 och det finns incitament att cementera återhämtningen. Charles Bean sade att en “oordnad utveckling” i euroområdet skulle slå mot Storbritanniens export och finansmarknad, minska förtroendet och få företag och hushåll att avvakta med att använda sina pengar. Han påpekade också att Grekland inte är det enda landet i euroområdet som står inför utmaningar.
“Grekland är landet i rubrikerna just nu, men många länder i euroområdets periferi står, i varierande grad, inför en utmanande mix av ohållbart hög offentlig och/eller privat skuldsättning och svag konkurrenskraft. I bästa fall står dessa länder inför en lång period av mycket låg tillväxt medan nödvändiga anpassningar görs”, sade Charles Bean.
Draghi: Mycket bra avtal
ECB-chefen Mario Draghi var mycket nöjd med överenskommelsen i natt men avböjde att kommentera ECB:s roll i räddningspaketet.
ECB-chefen Mario Draghi anser att det avtal om ett nytt stödpaket till Grekland som eurogruppen enats om är en “mycket bra överenskommelse”.
Det sade han efter att mötet avslutats på tisdagsmorgonen, enligt Bloomberg News.
- Vi välkomnar den grekiska regeringens åtagande om att vidta åtgärder för att återställa tillväxte och stabilitet. Vi välkomnar också åtagandet från medlemsländerna i euroområdet om att fortsätta hjälpa Grekland att komma tillbaka till en väg med tillväxt och jobbskapande, sade ECB-chefen.
Han tillade att det nu är viktigt att alla viktiga krafter i Grekland står bakom villkoren i stödavtalet, och att implementeringen av åtgärderna bevakas noga.
Mario Draghi avböjde att kommentera ECB:s roll i räddningspaketet.
Italiens premiärminister Mario Monti sade samtidigt att avtalet om stödpaketet är ett “bra resultat”.
- Det är ett bra resultat Grekland, för eurozonen, för marknaderna, hoppas vi, sade han.
Krispaketet klubbat
Grekland kommer att inleda skuldbytet för privata långivare de närmaste dagarna, enligt eurogruppens ordförande Jean-Claude Juncker.
- Vi väntar oss ett mycket högt deltagande, sade han.
De nya obligationerna börjar med en kupongränta på 2 procent och stiger till 3 procent före 2020 och därefter blir 4,3 procent. Euroländerna sänker räntan på nödlånen till Grekland till 1,5 procentenheter över upplåningsräntan från 2,0 procentenheter de första tre åren och 3,0 procentenheter därefter.
IMF-chefen Christine Lagarde välkomnade överenskommelsen. Hon kommer att ta överenskommelsen till IMF:s styrelse under andra veckan i mars, på villkor att Grekland uppfyller de krav som har ställts ska uppfyllas dessförinnan.
Christine Lagarde berömde Jean-Claude Junckers förhandlingsförmåga, som gjorde det möjligt att förhandla ned kostnaden för stödprogrammet till 130 miljarder euro från en betydligt högre siffra. IMF-chefen sade att storleken på IMF:s bidrag till stödprogrammet kommer att bestämmas av IMF:s styrelse i mars.
- Jag tror styrelsen kommer att ha i åtanke den totala storleken på programmet och att en korrekt uppbyggnad av en brandvägg genom EFSF och ESM, vilket inte beslutades om idag, sade hon.
Ekonomikommissionär Olli Rehn sade att eurogruppen höll en kort diskussion om brandväggar och att han förväntar sig en överenskommelse vid eurogruppens möte den 12 mars.
- Det borde vara möjligt att kombinera den permanenta räddningsfonden ESM och återstoden av den tillfälliga fonen EFSF för en betydligt starkare brandvägg, sade kommissionären.
Han sade att ESM kommer att uppgå till 500 miljarder euro och återstoden av EFSF uppgår till 250 miljarder euro. Olli Rehn hoppades också att IMF:s resurser skulle kunna förstärkas. Christine Lagarde förklarade att ett värsta-fall-scenario skulle innebära att Greklands statsskuld blir kvar på 160 procent av BNP 2020 och inte faller till 120,5 procent. Denna nivå anses inte uthållig.
- Det skulle inträffa om Grekland inte lyckas leverera. Det finns nedåtrisker för detta program eftersom det är krävande, sade hon.
Olli Rehn sade att det första grekiska stödprogrammet misslyckades eftersom man hade underskattat Greklands svaga administrativa kapacitet och den svaga politiska enigheten i landet. Jean-Claude Juncker sade att sänkningen av räntan på nödlånen kommer att innebära beskäringar för Grekland på 1,4 miljarder euro under programperioden.
Vidare lovade euroländerna att använda framtida vinster som deras nationella centralbankerna gör från försäljning av grekiska obligationer köpta under det nominella värdet till att sänka Greklands skuld. Denna skuldlättnad ska uppgå till 1,8 miljarder euro, sade eurogruppens ordförande.
“Den officiella sektorn kommer att bestämma det exakta beloppet för sitt finansiella stöd tidigt i mars, när resultatet av PSI (privata långivares deltagande) är känt och (Greklands) förhandsåtgärder har genomförts“, löd eurogruppens uttalande.
“Vi upprepar vårt åtagande att ge tillräckligt stöd till Grekland under programmets lopp och därefter tills landet har återfått tillträde till marknaden, under förutsättning att Grekland helt har uppfyllt kraven och målen i anpassningsprogrammet”, avslutade eurogruppen sitt uttalande.
Sprickor i Greklandsavtalet
Trots att Grekland får miljarder i krisbidrag är det inte säkert att det räddar landet från konkurs, visar en hemligstämplad rapport som Reuters och Financial Times tagit del av.
Den 10 sidor långa hemliga rapporten räknar upp ett antal faktorer som kan sätta käppar i hjulet i försöket att rädda Grekland från en statsbankrutt. Rapporten är daterad 15 februari men tidningarna fick tillgång till den först igår, måndag den 20 februari.
De hemligstämplade handlingarna har redan hamnat på respektive EU-lands bord och flera medlemsländer ska ha blivit mycket skeptiska efter att ha läst igenom rapporten, rapporterar Financial Times. Rapporten talar om betydande risker i krishanteringen. Angående krislånen är tillräckliga eller inte för att få tillbaka Grekland på banan igen inom de närmsta åren, behöver man mer tid för att utröna. Problemet ligger i motsättningarna mellan hur man ska skära ner de grekiska skulderna samtidigt som man ska bygga upp Greklands konkurrenskraftighet.
För det första: om landets offentliga finanser måste skäras ned kraftigt kan detta i stället leda till mindre intäkter för staten och att underskottet ökar i stället för att minska. Något som skulle leda till en ny ekonomisk baksmälla. Den andra delen gäller skuldnedskrivningarna från de privata långivarna. Ett avtal som spås avskräcka banker från att låna ut pengar till Grekland framöver. Det menar en rad ekonomiska experter i Europeiska centralbanken (ECB) och Internationella valutafonden (IMF) som utarbetat rapporten.
Enligt ett bästa scenario behöver Grekland ett nytt nödlån på 50 miljarder euro i slutet av detta årtionde. Förutsättningen för detta är att den ekonomiska nedgången i landet avstannat senast 2013. Om inte det lyckas måste Grekland få ytterligare stödpengar från EU.
Anders Borg: Uppgörelsen är bra för Sverige
Finansminister Anders Borg anser att nattens överenskommelse är goda nyheter för Europas ekonomi och att risken för en finansiell europeisk kris har minskat. Det framgår av en intervju med Sveriges Radios Ekoredaktion.
Villkoren är hårda för Grekland, men orsaken är ytterst att landet har skjutit krisen framför sig.
”Hade de inlett det här arbetet 2009 hade de förmodligen redan varit ute ur krisen vid det här laget. Nu har man hela tiden skjutit krisen framför sig och dragit fötterna efter sig och tyvärr har man då trampat ner så djupt i problemen att man helt enkelt sitter fast i dem”, säger Anders Borg till Ekot.
Därmed har också hoppet ökat för att Sverige ska komma lindrigt undan
”Det som har hängt över oss under hösten, det var egentligen inte Grekland utan risken för att Grekland skulle skapa en sådan osäkerhet att vi fick breda bekymmer i det europeiska finansiella systemet, som vi fick med Lehman Brothers hösten 2008, och det är klart att den risken har nu kraftigt reducerats”, säger han till Ekot.
Status på Stockholmsbörsen
Eurogruppen nådde sent under natten mot tisdag en överenskommelse kring Grekland. Trots uppgörelsen var utvecklingen oregelbunden under tisdagens öppningshandel.
Vid 10.15 var OMXS30 0,1 procent upp till noteringen 1.113,4. Omsättningen var 2,2 miljarder kronor på Stockholmsbörsen medan omsättningen inklusive Chi-X, Burgundy, Turquoise och Bats uppgick till 3,2 miljarder. I Europa var DAX, Euro Stoxx och CAC mellan 0,1 och 0,3 procent högre.
Likt måndagen är även tisdagens rapportagenda relativt tunn även om Öresund rapporterade ett resultat om 9:07 kronor per aktie inför öppning. Substansvärdet per aktie var vid periodens utgång 109 kronor. Utdelningen föreslås bli motsvarande 6:30 kronor, i form av en aktie i Fabege per tio Öresundsaktier. Aktien tappade 1,1 procent till 115:25 kronor. Vidare väntas bland annat Beijer Alma och Fenix Outdoor rapportera under tisdagen. Aktierna var 1,7 respektive 3,3 procent högre inför. Barclays Capital har justerat upp sina riktkurser på lastvagnsbolagen Volvo och Scania vars B-aktier var 0,2 ned respektive 0,3 procent högre.
Cykliskt noterades generellt svagt ned, inom verkstad tappade Assa B och Alfa Laval 0,7 respektive 0,6 procent. De fyra storbankerna gav stöd åt index med uppgångar på mellan 0,2 och 0,8 procent. Teleoperatörerna Telia Sonera och Tele2 noterades 0,1 respektive 0,7 procent högre. Deutsche Bank har höjt riktkursen för Atrium Ljungberg till 84 kronor, från tidigare 80 kronor, efter bolagets bokslut. Rekommendationen för aktien är fortsatt behåll. Aktien noterades 0,7 procent högre till 83:80 kronor.
USA-börserna höll stängt på måndagen. USA-terminerna var svagt upp inför att veckans börshandel inleds i eftermiddag. Tisdagens amerikanska makroagenda är i likhet med den europeiska statistikagendan tunn. Euroområdets finansministrar, som på måndagen träffades för att enas kring Grekland, får på tisdagen sällskap av kollegorna från de EU-länder som inte deltar i eurosamarbetet när Ekofin tar över stafettpinnen från eurogruppen.
Efter drygt tolv timmars förhandlingar nådde euroländernas finansministrar till slut enighet kring Grekland under natten till tisdag. Besked om att en överenskommelse hade nåtts började kablas ut strax före klockan fyra på tisdagsmorgonen.
Stödprogrammet uppgår totalt till 130 miljarder euro till och med 2014. För detta har Grekland gått med på en lång lista åtgärder inom budgetkonsolidering och strukturreformer. Många av dessa fanns redan med i det första stödprogrammet från maj 2010. Uppgörelsen beräknas pressa ned Greklands skuld till 120,5 procent av BNP till 2020.
Litet IMF-bidrag i nytt grekiskt paket
Internationella valutafonden, IMF, kommer sannolikt att erbjuda minimal finansiering för ett andra grekiskt stödpaket, som väntas godkännas av euroområdets finansministrar på måndagskvällen. Det innebär att euroområdets regeringar måste bidra med en mycket större andel av lånen än de gjorde vid de tre tidigare stödpaketen.
IMF:s mindre bidrag speglar farhågor bland fondens medlemmar om att de håller på att bli överexponerade mot eurozonen, uppger företrädare för WSJ. Men mindre stöd från IMF ökar de politiska problemen som euroområdets regeringar står inför när de desperat försöker hitta vägar att minimera de summor som de behöver för att ge till Grekland i det nya stödlånepaketet.
Läs vidare här.
Kinas centralbank sänker bankkrav
Kinas centralbank, PBOC, meddelade på lördagen att man sänker reservkraven för bankerna med 0,50 procentenheter, alltså 50 punkter, per den 24 februari. Därefter kommer reservkraven att vara 20,5 procent.
Analytiker räknar med att Kina kommer att genomföra fler reservkravssänkningar för att ge fart åt utlåningen och hålla uppe den ekonomiska tillväxten.
“Sänkningen är mycket goda nyheter för marknaden. Det kommer att bidra till att frigöra likviditet och tillåta bankerna att ge ut mer lån”, säger HSBC-ekonomen Ma Xiaoping enligt Dow Jones Newswires.
I början av december sänkte Kina bankernas reservkrav med 50 punkter till 21 procent.
S&P varnar Japan
Kreditvärderingsinstitutet Standard & Poor’s meddelade på måndagsmorgonen att Japans kreditbetyg hålls oförändrat på AA-, med negativa utsikter.
Om Japans BNP faller mer än väntat kan kreditbetyget komma att sänkas, enligt S&P. Betyget kan också komma att sänkas om Japans skuldbana fortsätter att ligga på nuvarande nivåer eller börjar att gröpa ur landets externa ställning.
Japans finanspolitiska flexibilitet kommer att fortsätta att minska, enligt institutet, som också anser att höjd moms inge skulle lösa Japans strukturella problem. S&P skriver vidare att de kan överväga att höja Japans utsikter till stabila om landet implementerar en robust och uthållig finanspolitisk konsolidering.
Så ska EU granska Sverige
Sverige får bakläxa på två punkter och tillsammans med elva andra länder ska vi nu synas ordentligt i sömmarna av kommissionen.
EU:s finansministrar håller på tisdagen en första diskussion om enskilda länders makroekonomiska obalanser. Sverige och elva andra EU-länder kommer att granskas noggrant av kommissionen efter en preliminär “förvarningsrapport” den 14 februari. Tisdagens ekofinmöte hamnar än en gång kraftig i skugga av eurogruppens möte kvällen före, där Greklands andra stödprogram dominerar dagordningen. Granskningen av makroekonomiska obalanser är en del i EU:s skärpta styrning av den ekonomiska politiken, som också innehåller hårdare regler för obalanser i budget och statsskuld.
Läse mer här.
Tyska chefer vill kasta ut Grekland
Grekland har ingen plats i EU utan borde kastas ut. Det säger en av Angela Merkels rådgivare, chefen för Bosch, Franz Fehrenbach i dag.
Det är i en intervju med den tyska tidskriften Manager Magazin som Boschchefen går tvärs emot förbundskansler Angela Merkels åsikt om att Grekland måste räddas kvar inom EU och eurosamarbetet. Även om Merkel under de senaste veckorna visat tecken på att tappa tålamodet med Grekland så sa hon så sent som den 6 februari att hon ville ha kvar Grekland i eurosamarbetet.
Fehrenbach skräder inte orden:
– Det här landet med sina spökpensionärer och rika människor som inte betalar skatt, ett land utan en fungerande regering, har ingen plats i den Europeiska unionen, sa han bland annat enligt Reuters.
Och skulle inte Grekland lämna självmant så vill Fehrenbach att EU ändrar sina regler så att landet kan kastas ut.
Boschchefen kallar också Grekland för ett land i “förfall” som har blivit en “outhärdlig börda” för EU.
Uttalandet går tvärs emot den linje som Tyskland driver utåt och som rådgivare till förbundskansler Merkel är Fehrenbachs hårda kritik mot Grekland anmärkningsvärd. Och även om Fehrenbach är noga med att poängtera att hans uttalande inte ges i hans roll som rådgivare så är det svårt att se att han skulle ge Merkel rakt motsatta råd.
Men Fehrenbach är inte den ende som vill kasta ut Grekland. I en enkät som publiceras i tidskriften säger 57 procent av de 300 tillfrågade cheferna att de vill se Grekland släppa euron och återinföra sin gamla valuta, drachmern.
Grekiska hoten ignoreras av marknaden
Att det grekiska räddningspaketet dröjer kan med stor sannolikhet ha med det politiska spelet att göra. Men är det så att politikerna verkligen är tveksamma till att lösa ut Grekland så kan ett nytt börsfall vara att vänta
Stämningen mellan Grekland och Tyskland blir allt mer ansträngd. Samtidigt försöker EMU:s finansministrar samsas om hur villkoren för ett nytt räddningspaket ska se ut.
Trots att nyheterna om Grekland haglar tätt har börsen utvecklats väldigt positivt så här långt i år. Enligt Dagens industris krönikör Henrik Mitelman har marknaden sannolikt rätt när det uppskjutna beslutet tolkas som ett sätt att pressa Grekland. Samtidigt noterar han att tålamodet faktiskt verkar tryta. Anders Borg har till exempel nyligen gett luft åt sitt bristande förtroende för både den grekiska regeringen och oppositionen och är det så att ministrarna faktiskt tvekar och räddningen uteblir kan det få kännbara effekter på Stockholmsbörsen.
Huvudspåret är dock att det blir någon form av lösning. Enligt Financial Times hoppas de europeiska politikerna att ha nått en överenskommelse på måndag. Det är enligt tidningen troligt att någon form av spärrat konto, ett depositionskonto, kommer att ingå bland kraven. Där ska det ständigt finnas tillräckligt med pengar för att betala Greklands skuld de kommande nio till tolv månaderna. Nästa räddningspaket är på 130 miljarder euro, cirka 1.150 miljarder kronor. Det följs av ett skuldsaneringspaket på 200 miljarder euro, närmare 1.800 miljarder kronor.
Optimistiska placerare
Världens fondförvaltare ser allt ljusare på utsikterna. Deras syn på såväl bolagsvinster som ekonomisk tillväxt förbättrades kraftigt i februari. Också inflationsutsikterna steg. Det visar en global enkät.
Runt 100 000 greker fyllde på söndagen Syntagmatorget i Aten i en av de största protesterna mot den grekiska krispolitiken hittills.
Förväntningarna på den globala tillväxten steg till den högsta nivån sedan juli 2011 och färre förvaltare tror på sjunkande bolagsvinster det närmaste året. Riskaptiten steg och ligger nu på den genomsnittliga nivån för de senaste tio åren.
Konkreta tecken på den ökade riskviljan är att placerarna har dragit ned på kontantandelen i sina portföljer och i större utsträckning tycker att företagen bör använda överskott i kassaflödet till att investera snarare än att stärka balansräkningen eller dela ut pengar. Förvaltarna har också ökat sin exponering i tillverknings- och banksektorerna, medan de viktat ned traditionellt defensiva sektorer som telekom och läkemedel.
Läs mer här.
Ännu ett nytt villkor har ställts på Grekland
Villkoren för ett nytt stödpaket till Grekland, om 130 miljarder euro, kommer troligen inkludera en klausul om att landet måste hålla ett depositionskonto med tillräckligt mycket kapital för att hantera Greklands skuldbetalningar under nio till tolv månader.
Läs mer här.
Anders Borg sänker utsikterna för Sverige
Regeringen kommer kanske att revidera ned BNP-prognosen för i år till en tillväxt på cirka 0,5 %.
Det sade finansminister Anders Borg till journalister på fredagen. I höstbudgeten hade regeringen en BNP-prognos på 1,3 procent för 2012.
“Vi reviderar förmodligen ned tillväxten, men det är utifrån en samlat mer optimistisk bedömning”
sade han och påpekade att det finns tecken på att pessimismen börjar brytas i Europa.
Han sade att Sverige har starka fundamenta och att regeringen räknar med att tillväxten “tar lite mer fart” 2013. Han ville inte ge några närmare kommentarer om reformutrymmet för nästa år, utan påpekade att det ännu för tidigt att avgöra. Han påpekade dock att det redan nu finns rätt stora åtgärder som ska in i budgeten, där det bland annat handlar om insatser för forskning och utveckling och infrastruktur.
Konsumentpriserna sjönk mer än väntat
Konsumentpriserna sjönk med 0,9 procent i januari jämfört med föregående månad, enligt SCB. Jämfört med motsvarande månad 2011 steg KPI med 1,9 procent.
Analytikerna hade räknat med att konsumentpriserna skulle ha sjunkit 0,5 procent på månadsbasis och stigit med 2,3 procent jämfört med samma månad 2011, enligt SME Direkts prognosenkät.
Riksbankens prognos från den penningpolitiska rapporten, som publicerades den 20 december, var en KPI- inflation på 2,1 procent i januari. I december steg konsumentpriserna 0,2 procent under månaden, medan inflationstakten uppmättes till 2,3 procent.
Läs vidare här.
Riksbanken: Omvärlden sänker Sverige
De ekonomiska utsikterna i Sverige har försämrats till följd av utvecklingen i omvärlden.
Världsekonomin som helhet växer visserligen i en relativt god takt och den amerikanska ekonomin har utvecklats något bättre än väntat. De finansiella marknaderna har också stabiliserats och aktiepriserna har stigit.
“I stora delar av euroområdet har dock tillväxtutsikterna försämrats, bland annat till följd av nya finanspolitiska åtstramningar och tecken på en stramare kreditgivning.”
Det skriver Riksbanken i pressmeddelandet i samband med årets första penningpolitiska rapport som presenterades på torsdagen.
Riksbanken bedömer att den svenska BNP-tillväxten kommer att ha uppgått till +4,5 procent 2011 och därefter dämpas till +0,7 procent 2012, +2,1 procent 2013 och 3,2 procent 2014. I den penningpolitiska uppföljningen i december såg Riksbanken en BNP-tillväxt på +4,6 procent 2011, +1,3 2012 +2,3 procent 2013 och 2,6 procent 2014.
BNP-tillväxten i hela världen väntas ha varit +3,8 procent 2011, bli +3,5 procent 2012, +4,0 procent 2013 och +4,3 procent 2014. I december såg Riksbanken en världstillväxt på +3,9 procent 2011, +3,7 procent 2012, 4,0 procent 2013 och 4,2 procent 2014.
Sök
Välkommen till Cerberus Makro
Gilla Cerberus på Facebook
Kreditvärdighet
Senaste Inlägg
Arkiv
Kategorier
Taggar
Amerika
Anders Borg
Arbete
Arbetslöshet
Asien
Bank
BNP
Budget
Börs
Börsen
ECB
Ekonomi
EU
Euro
Europa
Export
FED
Finansminister
Frankrike
Grekland
Hushåll
IMF
Inflation
Investering
Italien
Japan
Jobb
Kina
Kreditbetyg
Kris
Lån
Nödlån
Olja
Pris
Riksbanken
ränta
Skuldkris
Spanien
Stockholmsbörsen
Sverige
Tillväxt
Tokyo
Tyskland
USA
Valuta
