ECB
ECB knep för att rädda euron: Stödköp av statspapper
Europeiska Centralbanken är redo att stödköpa obligationer i obegränsad skala.
OMT är namnet på programmet som ska rädda euron som står för Outright Monetary Transactions och kommer att vara obegränsat. Mario Draghi sade att programmet är vattentät och euron är oåterkallelig efter beskedet att räntan lämnas oförändrad på 0,75 %.
OMT bygger på strikt konditionalitet som innebär att bara länder som ansöker om hjälp från EMU:s stödfonder EFSF och ESM. ECB kommer således att endast köpa statspapper från länder som befinner sig under ekonomiskt förmyndarskap.
Läs mer här.
Europeiska centralbanken köper obligationer
ECB stödköper utsatta obligationer och lämnar styrräntan oförändrad på 0,75 % som är den lägsta nivån i ECB:s historia.
Draghi ECB-chefen har presenterat ett nytt program för stödköp på andrahandsmarknaden för obligationer som är utsatta. Detta för att dämpa oron som finns på marknaden. Beslutet fattas fristående av eurozonens regeringar.
Spanien och Italien har drabbats av ännu sämre tillväxt, underskott och skenande obligationsräntor som redan slagit ut länder som Grekland, Irland, Portugal och Cypern från marknaden.
Läs mer här.
Det tar mer tid än vad man tror för att ekonomin ska komma igång i EU
Mario Draghi, chef för ECB har presenterat ett nytt program för stödköp för obligationer på andrahandsmarknaden.
George Soros tror på en EMU-fiasko
Den välkände miljardären George Soros meddelar i en debattartikel att han räknar med en risk för att veckans europeiska toppmöte blir ett fiasko.
Orsaken anser han att det är Tysklnads avfärdande av förslag att förmedla lättnader för Spanien och Italien från överdrivan riskpremier i marknaden. Han ger även Tyskland rätt eftersom det strider mot EU:s regler att utnyttja ECB för att lösa de finanspolitiska problemen bland medlemsländerna.
“ECB:s ordförande Draghi har uttalat sig ungefär likadant. Det saknas ett element i de nuvarande planerna för juni-toppmötet, en europeisk finanspolitisk myndighet (European Fiscal Authority) som, i ett partnerskap med ECB, kan göra vad ECB inte kan göra på egen hand. Den skulle kunna etablera en skuldminskningsfond – en modifierad form av European Debt Redemption Pact som föreslogs av Angela Merkels ekonomiska rådgivare och som stöds av såväl Socialdemokraterna och de gröna”- George Soros.
Läs mer här.
Spanien ber ECB att ingripa
Spaniens budgetminister bad på måndagen ECB att ingripa då spanska räntor fortsätter att stiga samtidigt som bankerna får en stigande nota.
Tioårs räntan i Spanien gick upp 30 punkter till 7,13 % och Cristobal Monotoro bad inför senaten centralbanken ECB om hjälp.
”De finansiella marknaderna släpper inte trycket på Spanien. Det finns fortfarande tvivel om det europeiska bygget, om eurons nuvarande och framtida öde. ECB måste svara med eftertryck, med pålitlighet, mot detta marknadstryck som hotar att knäcka det gemensamma europrojektet”- Cristobal Monotoro
Läs mer här.
Spanska Bankias plan avvisas av ECB
Madrids förslag att man ska skjuta till 19 miljarder euro i form av statsobligationer vilka senare kan lösas in mot kontakter i form av lån från SCB avvisades av ECB som istället uppmanar den Spanska regeringen att tillföra verkligt kapital.
Tre småbanker går ihop dör att stärka sina svara balansräkningar. Bankerna är Ivercaja, Liberbank och Caja3.
Banken kommer därmed att bli landets sjunde största långivare med över 115 miljarder euro i tillgångar. Den spanska regeringen har uppmanat landets banker att avsätta 84 miljarder euro för att täcka osäkra lån. En siffra som väntas bli högre, enligt analytiker.
Läs mer här.
Tillväxtpotentialen måste förbättras enligt Draghi
ECB-chefen Mario Draghi sade att tillväxtpotentialen måste förbättras genom strukturreformer även om euroländerna gör bra framsteg mot budgetkonsolidering.
Resoluta åtgärder för att korrigera de stora obalanser som har uppstått enligt Draghi. ECB kan endast inrikta politiken på hela euroområdet. Det krävs uthållighet för länderna som genomför sina eko-program.
Strukturreformerna måste genomföras ständigt dock måste olika länder måste genomföra olika reformer. Tillväxt måste återföras till agendan utan att slappna av vad gäller budgetkonsolidering. Det finns ingen motsättning mellan en tillväxpakt och en finanspakt.
Läs vidare här.
Den låga räntan behålls kvar av ECB
ECB råd har beslutat att lämna räntorna oförändrade vid torsdagens möte.
Den viktigaste styrräntan – lägsta anbudsräntan vid refinansieringsförfarandet – ligger därmed kvar på 1,00%. Refinansieringsräntan ändrades senast den 8 december 2011, då den sänktes med 25 punkter till 1,00 %.
Oklart om nya lån enligt ECB-chefen Mario Draghi
Inflationsprognosen har skruvats upp samtidigt som BNP-prognosen skruvats ned enligt Draghi på torsdag, inga kommentarer om Greklands skuldnedskrivning och undvek att svara på frågan om det kan bli fler treårslån.
Enligt ECB:s nya bedömning kommer EMU-ekonomin i år att utvecklas i ett intervall mellan minus 0,5% och plus 0,3% medans inflationen kommer att landa mellan 2,1 och 2,7 % ungefär. Detta kom fram i samband med beskedet att räntan ska hållas oförändrat på 1,00%. Dyrare olja och högre indirekta skatter är orsaken till den högre inflationsprognosen sa Mario Draghi, Chef för Europeiska Central Banken. Han förklarade även att de två treårslånen med obegränsad tilldelning varit en ”otvetydig succé”.
Läs mer här.
Grekland fortsätter att sprida skräck
Om Grekland skulle tvingas överge planen om en frivillig nedskrivning bland privata ägare av grekiska statspapper övergår landets kris i en ny och svårförutsägbar fas enligt Per Lindvall.
Uppgifter om stora problem med att få till en tillräckligt stor uppslutning för en frivillig nedskrivning av grekiska statsobligationer, den så kallade Private Sector Involvement, (PSI), till den utsatta deadlinen nu på torsdag skapar oro för att hela den grekiska rekonstruktionsplanen ska fallera och att spridningseffekten till de övriga krishärdarna inom eurozonen ska bli stor.
Det är svårt att följa och förstå den grekiska krisen. Men nyligen kom det uppgifter i tyskland, om att uppslutningen för den framförhandlade nedskrivningen av grekiska statsobligationer från den ”privata” sektorn, (det vill säga alla utom de ”officiella” och numera tillika seniora innehavarna av grekiska statspapper ECB, IMF och EFSF), är mycket klenare än förväntat.
Detta skulle kunna hota hela den grekiska uppgörelsen där den så kallade trojkan, (EU, ECB och IMF), lovat att skjuta till motsvarande 130 miljarder euro för att klara Greklands behov för att refinansiera förfallande lån och ta upp nya lån. Grekland behöver få en första utbetalning från detta stödpaket till den 20 mars, då de behöver lösa förfallande lån. Får inte Grekland dessa pengar blir det en oordnad betalningsinställelse.
Läs mer här.
Billiga krediter – Ingen bra lösning
Euron har enligt den officiella retoriken räddats. De sista och avgörande momenten var dels uppgörelsen med Grekland, och dels den Europeiska centralbankens massiva likviditetsinjektioner i europeiska banksystemet, som innebar att ytterligare 530 miljarder euro gavs till bankerna.
Det europeiska banksystemet som under hösten höll på att få stopp på kreditflödena har av ECB fått sin livsnödvändiga likviditet. De gynnsamma kreditvillkoren för ECB:s utlåningsoperationer, ränta på 1% tre års löptid och låga säkerhetskrav har gjort att italienska och spanska banker både har kunnat säkerställa sin finansiering men också kunnat köpa sina egna länders tidigare svårsålda statsobligationer.
Det har i sin tur lett till att räntenivåerna på statsobligationerna har kommit ner till mindre alarmistiska nivåer, på strax över och runt 5%. Hävandet av dessa akuta kriser har också gjort att riskaptiten har återkommit, där de flesta aktiemarknader, inte minst Stockholmsbörsen, har haft en mycket stark utveckling sedan ECB genomförde sin första likviditetsinjektion i december.
Läs vidare här.
Fest på finansmarknaderna när ECB får superlån igen
På Onsdag blev det ett nytt lån till ECB när den andra omgången treårslån ska ut i banksystemet. Dock får inte de grekiska bankerna vara med efter den senaste nedgraderingen. Detta kan dra ned totalvolymen.
Efter att ECB i början av december meddelade att centralbanken skulle låna ut pengar på tre år med obegränsad tilldelning har det varit fest på finansmarknaderna. Börserna har stigit och räntorna i skuldkrisländerna har sjunkit i takt med att risksuget kommit tillbaka. Det första lånet gavs ut några dagar före jul och storleken överraskade de flesta: 523 europeiska banker lånade 489 miljarder euro, motsvarande 4.300 miljarder kronor.
På onsdag är det dags för det andra. Enligt en enkät från nyhetsbyrån Reuters väntas efterfrågan denna gång bli marginellt högre, 492 miljarder euro. Osäkerheten är dock stor. Så sent som för ett par veckor sedan trodde en del bedömare på så mycket som 1.000-1.500 miljarder euro.
Läs mer här.
“ECB skjuter sig i foten”
ECB:s manöver för att slippa skriva ned värdet på sina grekiska obligationer hotar att fördyra upplåningen för andra EMU-länder och kan göra ECB:s stödköp av statspapper verkningslösa. Varningen kommer från kreditvärderingsinstitutet Standard & Poor’s.
Skuldnedskrivning är en central komponent i det senaste räddningspaketet för Grekland. Tanken är att de privata långivarna ska ge upp 53,5 procent av sina nominella fordringar på landet. I praktiken blir det en nedskrivning med cirka 74 procent eftersom löptiden förlängs och räntorna sänks på en del av de räntepapper de får i utbyte.
Risken är stor att Grekland kommer att tvingas använda retroaktiva tvingande klausuler, så kallade CAC (Collective Action Clauses), för att tillräckligt många långivare ska gå med på detta. CAC är ett sätt för en låntagare att tvinga en minoritet av långivarna att foga sig i de krav som en majoritet accepterat. För att undvika en nedskrivning har den europeiska centralbanken av allt att döma bytt sina grekiska obligationer mot nya, som inte kommer att omfattas av tvingande klausuler. Manövern kan få negativa konsekvenser, enligt kreditvärderingsinstitutet Standard & Poor’s.
Läs vidare här.
“Europa har blivit säkrare”
Läget har förändrats sedan det väldigt svaga fjärde kvartalet, enligt ECB-chefen Mario Draghi.
- Nu kan vi se indikationer på stabilitet och de första tecknen på en förbättring, sade han i dag när han summerade resultatet av helgens G 20-möte i Mexiko.
Han tillade att tidigare stelfrusna delar av obligationsmarknaden sedan årsskiftet har börjat tina upp igen, bland annat som en effekt av ECB:s treåriga likviditetsstöd till bankerna. Dessutom noterade Draghi att många europeiska banker nu har stärkt sina balansräkningar enligt de nya kapitalkrav som framförts av EU:s bankmyndighet EBA.
Läs vidare här.
Draghi: Mycket bra avtal
ECB-chefen Mario Draghi var mycket nöjd med överenskommelsen i natt men avböjde att kommentera ECB:s roll i räddningspaketet.
ECB-chefen Mario Draghi anser att det avtal om ett nytt stödpaket till Grekland som eurogruppen enats om är en “mycket bra överenskommelse”.
Det sade han efter att mötet avslutats på tisdagsmorgonen, enligt Bloomberg News.
- Vi välkomnar den grekiska regeringens åtagande om att vidta åtgärder för att återställa tillväxte och stabilitet. Vi välkomnar också åtagandet från medlemsländerna i euroområdet om att fortsätta hjälpa Grekland att komma tillbaka till en väg med tillväxt och jobbskapande, sade ECB-chefen.
Han tillade att det nu är viktigt att alla viktiga krafter i Grekland står bakom villkoren i stödavtalet, och att implementeringen av åtgärderna bevakas noga.
Mario Draghi avböjde att kommentera ECB:s roll i räddningspaketet.
Italiens premiärminister Mario Monti sade samtidigt att avtalet om stödpaketet är ett “bra resultat”.
- Det är ett bra resultat Grekland, för eurozonen, för marknaderna, hoppas vi, sade han.
Riktlinjerna för krisprogrammet
Ett 19-sidigt lagförslag drar upp riktlinjer för hur skuldrekonstruktionen ska implementeras.
Grekland kommer låna 35 miljarder euro från den temporära stödfonden EFSF för att finansiera ambitiösa skuldåterköp från ECB.
Det rapporterar Wall Street journals nätupplaga på lördagen och hänvisar till ett officiellt regeringsdokument.
Läs mer här
Draghi: Utsikterna högst osäkra
Utsikterna för ekonomin är ”högst osäkra”, uppgav ECB-chefen Mario Draghi efter att Grekland nått ett avtal.
Det finns försiktiga tecken på att ekonomin stabiliserar sig på en låg nivå, men de samlade ekonomiska utsikterna står inför nedåtrisker och är “högst osäkra”.
Det sade ECB-chefen Mario Draghi vid en presskonferens på torsdagen.
läs mer här
Goldman: Bankkollaps utesluten
Ingen systemrisk på kort sikt. Goldman Sachs räknar med att ECB injicierar minst 1000 miljarder euro i marknaden.
2008 drabbades flera storbanker och andra finansiella institut hårt av att man inte kunde täcka de löpande kostnaderna.
Det fanns inte tillräckligt med likvida medel. Finanskrisen bröt ut. Det var ca tre år sedan.
För att försäkra sig mot en ny kris på samma premisser har lagstiftarna, det vill säga politikerna, i Europa infört ett nytt regelverk som kallas Basel 3.
Läs mer här
Borg haussar megalånet: Det är väldigt positivt
Anders Borg är positivt inställd till ECB:s superlån i februari. ”Det är väldigt bra”, säger han till Affärsvärlden.
Anders Borg debatterade i dag i riskdagens kammare. Socialdemokraternas hade kallat till debatten som handlade om riskkapitalbolagens roll i välfärdsamhället.
Anders Borg kunde meddela att arbetet med att stänga de så kallade skattesnurrorna går framåt. Nu ligger det fokus på de externa snurrorna.
Läs mer här
ECB splittrat om grekisk skuld
ECB:s beslutsfattare är splittrade om hur banken ska hantera sina grekiska obligationer. Det handlar om obligationer för 40-45 miljarder euro som köpts under krisen.
Debatten har blossat upp i skuggan av privata långivares förhandlingar med Grekland om en skuldlättnad på 100 miljarder euro. Krav har – även internt – framförts på att Europeiska centralbanken gör motsvarande eftergifter. Men detta har hittills avvisats, senast av vice ECB-chefen Vítor Constâncio.
Läse mer här.
Sök
Välkommen till Cerberus Makro
Gilla Cerberus på Facebook
Kreditvärdighet
