Det kommer att innebära en negativ tillväxt för Europas näst största ekonomi. Efter att Italien och Tyskland tidigare rapporterat information som var värre än väntat kom centralbankens besked.
Läs mer här.
Angela Merkel beskrev Tyskland som Europas lugnande ankare och tillväxtmaskin och kritiserade Frankrikes ekonomiska utveckling. Francois Hollande har besvarat kritiken i ett uttalande på tyska: “vi har ett gemensamt ansvar för Europas framtid.”
Läs mer här.
“Jag respekterar det grekiska folket – de ska välja det resultat de vill ha i valet. Men jag måste varna dem, det är min plikt eftersom jag är en vän till landet… att om de rör sig bort från de åtaganden som har gjorts och överger alla utsikter för en nystart, då kommer det att finnas länder i euroområdet som vill avsluta Greklands existens i euron” – Francois Hollande
3 grader som traditionellt spår i framtiden indikerar recession. Detta är något som de europeiska talesmännen helst förnekar. Men data för inköpschefsindex visar något helt annat. Indexet landade på 45,6% istället för förväntade 46,5%.
“I Frankrike är det brantaste fallet för företag på tre år. Det tyder på landets BNP kommer att falla med minst 0,5 procent under andra kvartalet. Även Tyskland riskerar att se BNP falla något under andra kvartalet om rådande situation fortsätter i juni”- Markits ekonom Chris Williamson.
Läs mer här.
Euron sjönk i den asiatiska handeln och noterades under 1:30 mot dollarn för första gången sedan mitten av januari. Valutan återhämtade sig senare men när den svenska marknaden stängde noterades euron ändå ca 1 cent lägre mot dollarn jämfört med vi fredagens svenska stängning. Valresultaten i Frankrike och Grekland innebär visserligen förändringar i det politiska läget i euroområdet, men det kan vara svårt att hävda att varken Francois Hollandes seger i det franska presidentvalet eller det osäkra parlamentariska läget i Grekland var överraskande för den som åtminstone i någon mån orienterat sig om förutsättningarna inför valen.
Läs vidare här.
Euron vände uppåt över 1:30 mot dollarn, samtidigt vänder franska statspappersräntor ned efter att ha stigit den tidiga handeln, tyska räntor stiger samtidigt lite svagt. Statspappersräntorna i länder som Spanien, Italien handlas dock fortsatt 3-9 punkter högre främst drivet av oro för konsekvenserna av det osäkra läget efter valet i Grekland men även i dessa länder har räntorna sjunkit tillbaka något efter större uppgångar i den tidiga handeln.
Läs vidare här.
Med 52% av rösterna vann Hollande mot Sarkozys 48%. Francois Hollande har föreslagit högre skatt för stora företag och skattesänkningar för små och medelstora företag, en 75% skatt på inkomster över 1miljon euro per år och speciella skatter på banker och oljeföretag. Han vill sänka pensionsåldern för de som börjat arbeta tidigt. Hans valplattform kommer öka utgifterna med 25miljarder euro under hans femåriga mandatperiod.
Läs mer här.
“Utmaningen är densamma för Nicolas Sarkozy och François Hollande, oberoende vem som vinner söndagens presidentval. Båda har gjort klart att budgetunderskottet måste minskas till 3 procent av BNP före slutet av 2013. Men dessutom behövs strukturella reformer som lägger grund för ekonomisk tillväxt. Inrikes finns det viktiga skillnader mellan Nicolas Sarkozy och François Hollande, exempelvis om skatterna. Men ingen kommer undan att de offentliga utgifterna, som ligger på cirka 55 procent av BNP, måste minskas. Samtidigt behövs det mer resurser till utbildning och forskning för att höja den långsiktiga ekonomiska tillväxten”- Christian de Boissieu
Frankrike kommer inte upp till högre BNP-tillväxt än över 1,0% och pekar på att Sverige klarar ungefär det dubbla. Med en sådan utveckling går det inte att få ned arbetslösheten som ligger på 10%- Stora sociala problem förblir därmed olösta.
Därför är det nödvändigt med strukturella reformer på arbetsmarknaden i syfte att ge både mer flexibilitet och trygghet. Men det behövs även en universitetsreform som samlar den kvalificerade forskningen och höjer dess nivå. Frankrike och Europa måste kunna försvara sin plats i konkurrensen med USA Ostasien.
Med 28,5% av rösterna mot 27% för Sarkozy tog han ledningen efter att ca 96% av rösterna var räknade. Valdeltagandet blev över 80%.
Nationella Frontens Marine Le Pen fick 18,1% av välljarstödet. Jean-Luc Melenchon, vänsterkandidaten fick 11% och Francios Bayrou fick 9,1%.
Andra valomgången hålls den 6:e maj.
Hollande kommenterade att efter valresultatet tillkännagivits att han vill representera alla dem som är för en förändring och vill vara den som representerar vänstern och de gröna.
Läs mer här.
Han konstaterade att Frankrike nu kan låna på marknaderna till räntor under 3%, vilket han beskrev som “nära rekordlågt”.
För länder som Italien, Spanien, Frankrike och Irland är nu räntespreadarna tillbaka på samma nivåer som under sommaren 2011, och Nicolas Sarkozy konstaterade att ECB:s likviditetsoperationer har fungerat.
Frankrikes BNP steg 0,2% under fjärde kvartalet jämfört med föregående kvartal. Jämfört med motsvarande kvartal ett år tidigare ökade BNP med 1,4%. Det visar preliminär statistik från Insée. Analytikernas förväntningar låg på en minskning med 0,2% jämfört med föregående kvartal, respektive en ökning på 1,1% från motsvarande kvartal ett år tidigare. Under fjärde kvartalet steg hushållens konsumtion med 0,2%, offentlig konsumtion steg 0,2% medan investeringarna steg 0,9%.
Exporten steg med 1,2% under fjärde kvartalet, jämfört med tredje kvartalet. Importen sjönk samtidigt 1,2%. Under helåret 2011 steg Frankrikes BNP med 1,7%, jämfört med 1,1% under 2010.
Frankrikes nedgradering var allmänt väntat och i princip bör redan vägas in genom att framåtblickande obligationsmarknaderna. EU:s ledare har fel diagnos om euroområdets kris enligt S&P. De har fokuserat för mycket på att hantera den ökning av regeringarnas budgetunderskott, vilket bara är en del av problemet. De har dessvärre inte uppmärksammat de djupare orsakerna till krisen: skillnaderna i konkurrenskraft mellan euro-zonens centrum för starka ekonomier samt de enorma skulder som härrör från denna gap. Reformer som bygger enbart på finanspolitisk åtstramning kan lätt bli självförstörande, konstaterar S&P.
Läs mer på economist.com
Efter att åtta euroländer fått sänkt kreditbetyg av kreditvärderingsinstitutet S&P väntas Stockholmsbörsen att vända ned. Börserna i USA är stängda på grund av firandet av Martin Luther King Jr. Day.
Det som mest oroar marknaden är betygssänkningen av Europas näst största ekonomi Frankrike. Grekland måste räddas och påverkas extremt negativt av kreditsänkningarna. Sänkningen av Frankrikes betyg kommer att göra det svårare och dyrare att hjälpa de utsatta krisländerna. Att eurozonen har tillgång att placera nödpengar i en fond bygger på att de starka medlemsländerna är just starka.
- Det är inte nedgraderingen utan hur djup eurokrisen som är historisk, säger Dominique Barbet, ekonom på den franska storbanken BNP Paribas, till Wall Street Journal.
Sedan den senaste krisen inleddes våren 2010 då Grekland drabbades av finansiella bekymmer har lösningen just varit att de starka ska hjälpa de svaga.
”Vi har kommet till punkt där en teknisk lösning av krisen inte är möjlig. Det finns inga verktyg kvar”, skriver Financial Times kolumnist Wolfgan Münchau om den rådande situationen med förändrade förutsättningar.
Han ser den senaste utvecklingen som ett startskott på recessionen. Grekland väntas möta fallissemang. Sedan riktas ljuset mot Portugal och så kommer fler nedgraderingar. För eurozonens ledande länder Tyskland och Frankrike är det nu endast Tyskland som har kvar högsta möjliga kreditbetyg . Balansen i den franska och tyska maktduon kallad Merkozy har därmed rubbats.
De asiatiska börserna reagerar på måndagsmorgonen negativt på de senaste kretidbetygssänkningarna. Flera teknikbolag som Sony och Canon ser sina kurser falla.
