Grekland
Greklands budgetunderskott mindre än vad man trott
Budgetunderskottet för krisdrabbade Grekland uppgick till 12,19 miljarder euro Jan-Nov där primärunderskottet var 1,5 miljarder euro.
Förra året var underskottet 21,5 miljarder och primärunderskottet 5,9 miljarder. Målet för det totala underskottet var 15 miljarder.
Läs mer här.
Greklands sparpaket hjälpte börserna att stiga
En ännu stramare budget i krislandet Grekland har fått Europas börser att stiga men det är fortfarande inte klart med nästa nödlån som är nödvändigt.
Investerarna i Europa vågar mer nu när Antonis Samaras, Greklands premiärminister drev igenom det nya sparpaketet i kommande års budget. Därför steg börserna i torsdags delvis på grund av de grekiska besbaringarna i form av lägre pensioner och högre pensionsålder, lönedumpningar för offentliganställda och högre skatt.
Grekland väntar på ett nödlån på 130 miljarder euro som eurozonen inte har betalat ut än och har väntat på att tillräckligt stora besparingar i nästa års budget.
Läs mer här.
Greklands nya besparningspaket klar
2013 års budget tillsammans med en besparningspaket är nu klar för krisdrabbade Grekland.
Antonis Samars, Greklands premiärminister meddelade att han förväntar sig mer än 31 miljarder euro i nästa städpaket. Budgeten och besparingarna ska godkännas i parlamentet först för att undvika kaos. Målet är att hålla kvar landet i euroområdet och att komma ur krisen.
“Tyskland bör lämna eurozonen”
Finansmannen, George Soros tycker att Tyskland ska lämna eurozonen helt och hållet eller stränga sig mer för att lösa krisen.
Styrelseordförandet i Soros Fund Management sade att krisen har en oerhörd påverkan på affärsläget och trycker in EU i en långvarlig depression och den är helt egenhändigt skapad. För att undkomma katastrofen måste Tyskland göra mer än bara det som är i sitt intresse, det vill säga det som även är i krisländernas intressen menar Soros.
En annan lösning är enligt honom att hel lämna Euro-zonen och låta den förvinna i tunna luften och på så sätt justeras utdelningen på skuldländernas obligationer.
“Förtroendet för Grekland på väg tillbaka”
Yannis Stournaras meddelade att det nu går att spåra en förändring i klimatet gentemot Grekland och att övriga EU uppger att de är redo för att hjälpa till.
Insättningarna återvänder i landet och det är ett tecken på att förtroendet gradvis håller på att återupptas sade finansministern inför parlamentet på fredagen.
Greklands nedskärningar väntas slå på pensioner och vård.
Finansministern Yannis Stournaras har avslöjat budgetnedskärningar på totalt 11,7 miljarder euro och det mesta kommer att hämtas från sänkta pensioner och den offentliga vården.
Trojkan kommer att skicka inspektörer till Grekland i September för att utvärdera krispolitiken och därefter blir det ett möte för eurozonens finansministrar i Luxemburg den 8 oktober för att diskutera nya nödlån.
Stournaras har nyligen varit i Tyskland och Frankrike för att vädja om snällare villkor för nödlån utan framgång.
Läs mer här.
Röster avgör åtstramningarna i Grekland
Parlamentet i Grekland kommer att rösta om ett åtstramningspaket på 11,5 miljarder euro för två år framåt innan eurogruppsmötet den 8 oktober. I budgeten inkluderas åtgärderna år 2013.
Grekland har snart inga pengar kvar
Greklands pengar är snart slut, till mitten av oktober kommer landet att klara sig enligt den grekiska tidningen Ekathimerini och hänvisar till de senaste prognoserna från finansdepartementet.
Enda sättet för Grekland att låna upp pengar är genom att sälja av statsskuldsväxlar och detta har tagit en längre tid. Premiärministern Antonis Samaras har idag varit i Berlin för att diskutera skuldkrisen med Angela Merkel. Tyskland har tidigare sagt att de vill ha kvar Grekland i eurosamarbetet och att Tyskland och Frankrike är överens om att vänta på trojkans rapport innan de fattar några beslut.
Grekland arbetar med att få ned budgetunderskottet men behöver möjligheter att kunna växa menar Antonis Samara.
Läs mer här.
Ja till extra nödlån till Grekland
ECB har hjälpt den grekiska regeringen genom att säkra en interimsfinansiering i form av ytterligare nödlån från den landets centralbank.
Beloppsgränsen höjdes för de kortfristiga värdepapper som den grekiska centralbanken kan acceptera som säkerhet för nödlån från 3 till 7 miljarder euro. Detta ger den grekiska regeringen tillgång till 4 miljarder euro i ny finansiering och innebär att Grekland klarar sig till dess trojkan fattar beslut om nästa utbetalning i stödprogrammet i september månad.
Grekland ligger efter i planeringen
Greklands åtgärdsprogrammet följer inte planeringen och landet har press på sig att visa att de är villiga att göra vad som krävs för att komma på fötterna igen enligt Evangelos Venizelos, ledare för Pasok.
Venizolos menar att Pasok stödjer regeringen och förhandlingar med trojkan är nu på gång. Han sade att det behövs en förlängning av reformprogrammet till slutet av 2016.
Läs mer här.
Grekland vill komma åt skatten i Scheweiz
Grekland vill att grekiska medborgare som har tillgångar i schweiziska banker ska skatta, därför söker de nu en överenskommelse med Schweiz om att beskatta tillgångar och finansiella produkter som ägs av grekiska medborgare.
Hur mycket pengar det handlar om är det ingen som vet och tidigare uppskattningar har varierat från tiotals miljarder euro till över 100 miljarder euro. Grekland vill komma åt tillgångarna som det rika grekerna har stoppat undan. Det kan handla om 60 miljarder euro i skatt som Grekland gått miste om. Regeringen har tidigare publicerat namnen på 4.000 medborgare som anklagas för att tillsammans vara skyldiga staten ca 1 miljard euro.
Grekland måste leverera förslag på nya besparingar
Koalitionspartierna i Grekland lyckades inte att enas om de förslag på nya besparingar på 11,7 miljarder euro som de har utlovat de långivarna.
De är inte klara och kommer att fortsätta att arbeta med alla frågor enligt Fotis Kouvelis som är partieldare för Demokratisk Vänster. Landet kommer att stanna i euro så länge de håller sina löften om att leverera sade Jose Manuel Barroso, EU-kommissionens ordförande.
Läs mer här.
Grekland får ny finansminister
Greklands nya finansminister heter Yannis Stournaras.
Recpekterad ekonom som har deltagit i förhandlingarna inför landets eurointräde. Han efterträder Vasilis Rapanos som avgick efter att han insjuknade.
Grekisk har en regering klar
Detaljerna är snart färdiga för den nya grekiska regeringen.
Pasoks partiledare Evangelos Venizelos meddelade att förutsättningarna för koalitionen är klara. Grekland kommer att utkämpa ett “stort slag” för att revidera landets åtgärdsprogram vid EU:s toppmöte sade han.
Läs mer här.
Grekland har svåra år framför sig trotts det grekiska valet
Experter menar att Grekland har många svåra år framför sig.
Landet måste spara mer och vidta fler åtgärder för att kunna får loss mer pengar. Den starka regeringen som har bildats kan ändå ha svårt att hantera detta få partierna kanske inte kan samarbeta.
“Grekland har tagit ett litet steg framåt i rätt riktning, men fortfarande finns risken för att landet måste ställa in betalningar och lämna eurosamarbetet – en risk som fortsätter att skapa oro för utvecklingen i eurozonen men också för Europa med Norden och Baltikum”- Cecilia Hermansson, Swedbanks chefsekonom.
Läs mer här.
Börserna stiger efter den grekiska valet och euron stärks
Efter att Ny Demokrati segrade i Grekland i söndagens parlamentsval steg således Asienbörserna och euron stärktes samtidigt som råvarorna gick upp.
“Med det grekiska valet nu äntligen bakom oss, och Ny Demokrati som vinnare, så förväntar jag mig en snabb rörelse mot att bilda en ny regering. Snabbheten i formerandet är avgörande, ju snabbare desto bättre”- Douglas Borthwick, Faros Trading
Tokyo börsen steg med ca 1,7% och euron har stärkts från 1:262 mot dollarn vis svensk stängning till 1:270 under måndagsmorgonen. Yenen har tappat från 78:70 till 79:20 mot dollarn och kronan har stärkts med 4 öre mot dollarn och tappat lite marginellt mot euron.
Läs mer här.
Ny Demokrati vann det grekiska parlamentvalet på söndagen
Med 29,7% av rösterna vann Ny Demokrati över Syriza som fick 26,9 och Pasok 12,3%.
Ny Demokrati får 129 av parlamentets 300 platser eftersom segraren får 50 extra bonusmandat. Pasok får 33 platser och tillsammans har de således 162 platser och egen majoritet. Syriza får 71 platser. Oberoende Greker 20, Gyllene Gryning 18, Demokratisk vänster 17 och KKE 12 platser.
Antonis Samaras, Ny demokratis ledare sade att det grekiska folket uttryckt sin vilja att vara förankrat i euron, förbli en integrerad del i EU och efterleva landets åtaganden.
Läs vidare här.
EU-ledare vill ha Grekland kvar
Lockande erbjudanden till vinnaren av det grekiska valet förbereds av EU-ledarna för att den tillträdande regeringen ska hålla sig till villkoren i det nuvarande stödpaketet.
Paketet som EU vill erbjuda inkluderar ytterligare sänkta räntor, förlängda återbetalningsperioder för stödlånen och EU-pengar till offentliga investeringar i Grekland via Europeiska Investeringsbanken.
Läs mer här.
Hollande varnade Grekland
Francios Hollande, Frankrikes nya president varnar Grekland för att landet kan tvingas lämna eurosamarbetet om partier som inte stödjer villkoren för stödpaketet väljs.
“Jag respekterar det grekiska folket – de ska välja det resultat de vill ha i valet. Men jag måste varna dem, det är min plikt eftersom jag är en vän till landet… att om de rör sig bort från de åtaganden som har gjorts och överger alla utsikter för en nystart, då kommer det att finnas länder i euroområdet som vill avsluta Greklands existens i euron” – Francois Hollande
EU har ingen katastrofplan för Grekland
Olivier Bailly, EU-kommissionens talesman sade att det inte existerar någon katastrofplan för att stoppa kapitalrörelser och stänga gränserna till Grekland efter deras parlamentsval i helgen.
EU-kommissionens ståndpunkt är att den demokratiska processen bör nu ha sin gång och det grekiska folket välja framtiden. Bailly hoppas att Grekland förblir i euroområdet och vi står på Greklands sida. Han anser att EU:s roll är att berätta vad som är möjligt under europeisk lag, inte utarbeta det ena eller andra scenariot.
Läs mer här.
Krisländerna måste bita ihop i minst 10 år
Enligt experter krävs det över tio år för de krisdrabbade länderna att återhämta sig.
Robert Bergqvist, chefekonom vid SEB menar att det tar bara 2-3 att stabilisera det akuta och allvarliga, först därefter kan de börja att bygga för framtiden. Det tar ungefär 10 år att komma tillbaka till ett normalt tillstånd.
Nationalekonomen Stefan de Vylder är rädd att det kommer att ta betydligt längre tid än så. Han menar att det beror på det politiska ledarskapet.
Folket kommer att drabbas av lång tid av arbetslöshet och sociala problem. Speciellt ungdomar som riskerar att aldrig komma in på arbetsmarknaden och många kommer att flytta norrut och länderna kommer att tömmas på värdefull kompetens.
Läs mer här.
Sedelpressarna är redo att starta hos Bernanke
Fed-chefen Ben Bernanke meddelar att centralbanken i USA är redo med ytterligare stimulansåtgärder som skulle behövas. Dock är inte marknaden imponerad.
Den amerikanska ekonomin har återhämtat sig men krisen i Europa utgör ett stort hot enligt Fed-chefen
“Krisen i Europa har påverkat USA både genom att exporten minskat och genom att krisen påverkar förtroendet för ekonomin” – Ben Bernanke
Läs mer här.
Greklands utgång ingen stor fråga för Sverige
Riksbankschefen Stefan Ingves tror inte att det skulle påverka Sverige om Grekland lämnade eurosamarbetet.
Detta eftersom handelsförbindelserna mellan länderna emellan är mycket begränsade. Marknaderna väntar spänt på utfallet av ytterligare ett nyval i Grekland som äger rum på söndag i nästa vecka. Det är flera grekiska partier som vill att landet lämnar eurosamarbetet.
Läs mer här.
Kina tror sig klara grexit utan problem
Kina kommer att klara sig lätt om Grekland lämnar euroområdet uppger Xinhua som är den statliga nyhetsbyrån i landet. Analytikern Zhang Yansheng avråder från att sjösätta ännu en runda av storskaliga stimulansprogram för Kina
Grekland hotar världsekonomin
Trotts att grekland endast står för 0,4% av världsekonomin så kan de ställa till det rejält för jättar som Kina, Ryssland och USA.
JP Morgan som en amerikansk bankjätte bedömer att euroländernas ekonomier kommer att krympa med 1 % om Grekland lämnar euron. Enligt deras anlytiker skulle det i sin tur leda till ett tapp med 0,7% för resten av världsekonomin. Eftersom övriga länder i världen har euroländerna som handelspartner.
”Valet kommer att handla mycket om ekonomin – och ekonomin påverkas i högsta grad av läget i Europa. Ju längre läget förblir osäkert, desto värre är det för Obama”- Barry Eichengreen, professor vid University of California
Läs vidare här.
162 miljarder till Grekland genom fond
18 miljarder euro tillfördes till Greklands fyra största banker genom The Hellenic Financial Stability som en del av rekapitaliseringsplan som ska hjälpa bankerna att åter kunna vända sig till ECB finansiering.
De fyra bankerna, National Bank of Greece, EFG Eurogank Ergasisas, Alpha Bank och Piraeus Bank, har stängts av från direktfinansiering från ECB efter att deras kärnkapitaltäckningsnivå har fallit under 8 %.
Läs mer här.
Kapitalvåg oroar Schweiz
Om Grekland lämnar eurosamarbetet blir Schweiz tvungen att gör åtgärder för att stoppa inflöde av pengar.
Det har blivit ett enormt sug efter schweizerfranc de senaste åren pga oron i Europa, detta eftersom valutan är en historisk värdebevarare i orostider. Växelkursen har blivit starkare med tiden och slagit mot exportindustrin och bidragit till att pressa ned inflationen mot nollstrecket.
”Den rådande massiva övervärderingen av schweizerfrancen innebär ett akut hot mot Schweiz ekonomi och medför risk för en deflationär utveckling”- Centralbanken
Om Grekland lämnar valutaunionen väntas trycket bli hårt på banksystemen i länder som Spanien, Portugal och Irland när spararna ställer sig den rimliga frågan om också de kan komma att lämna eurozonen. För att hindra kapitalflykt är det fullt tänkbart att en del länder tvingas införa någon form av valutaregleringar.
Läs mer här.
Greklands krislån kan stoppas
Ander Borg sade att stödet till Grekland kan stängas ned och då får krislandet sköta sig själv. Detta behöver inte betyda att Grekland måste lämna eurosamarbete.
“Nej, vad det framförallt skulle betyda är att då kan de inte göra av med mer pengar än de själva får in i skatt. Och med tanke på de stora underskott de har får de gå över till en närmast kassamässig förvaltning, som blir väldigt tuff för dem”- Anders Borg
Borg tror inte att man kan förhandla om villkoren för Greklands nödlån. Om grekerna väljer att inte fullfölja det måste man stänga ned betalningarna menar han.
“vi är i en helt annan situation än i höstas. Nu har vi en del andra orosmoln, som bekymmer kring de spanska bankerna, sade finansministern och tillade att det vore bra om den spanska regeringen kan lägga ett bra bankpaket där de reder ut detta och ta över de banker som inte har tillräckligt eget kapital.”- Anders Borg
Läs vidare här.
Grekerna vill behålla euron
En klar majoritet av grekiska folket vill behålla euron, de vill att nya regeringen ska gör allt de kan för att kunna stanna kvar i eurosamarbetet.
Tidningen To Vima presenterar opinionsundersökningen där 78% av 1007 tillfrågade svarar att de vill att Grekland ska vara kvar i eurosamarbetet och 12,9 ville byta tillbaka till drachman. Undersökningen visar också att i ett eventuellt nyval skulle vänsterkoalitionen Syrzia bli största parti med 20,5 % av rösterna.
Börsen påverkas negativt av Greklands problem
I spåren av Greklandsoron inledde Stockholmsbörsen tisdagens handel i negativt territorium. Greklands Ny Demokrati misslyckades med att bilda en koalitionsregering efter helgens val.
Richard Falkenhäll på SEB skriver att “Mycket talar för att Grekland går till nyval redan i början på juni”
Stockholmsbörsens OMXS30-index noterades 1,2 % lägre till noteringen 1.019, kring klockan 10. Omsättningen på Stockholmsbörsen var knappa 2 miljarder kronor.
Läs mer här.
Det blev ingen koalitionsregering i Grekland
Antonis Samaras meddelar att partiet har misslyckats med uppdraget att bilda koalitionsregering och därmed går uppdraget till det näst största partiet, Syriza.
“Jag gjorde vad jag kunde för att nå en uppgörelse, men det var inte möjligt, sade Samaras efter samtal med ledarna för partierna Syriza, Pasok och Demokratiska vänstern” – Antonis Samars
Nervöst på finansiella marknaderna efter valen i Grekland och Frankrike
Politiska läget efter valen har påverkat de finansiella marknaderna men oron har dämpats efter ett tag.
Euron sjönk i den asiatiska handeln och noterades under 1:30 mot dollarn för första gången sedan mitten av januari. Valutan återhämtade sig senare men när den svenska marknaden stängde noterades euron ändå ca 1 cent lägre mot dollarn jämfört med vi fredagens svenska stängning. Valresultaten i Frankrike och Grekland innebär visserligen förändringar i det politiska läget i euroområdet, men det kan vara svårt att hävda att varken Francois Hollandes seger i det franska presidentvalet eller det osäkra parlamentariska läget i Grekland var överraskande för den som åtminstone i någon mån orienterat sig om förutsättningarna inför valen.
Läs vidare här.
Euron har vänt upp efter valresultaten i Grekland och Frankrike
Det har skett en stabilisering på den europeiska ränte- och valutamarknader på måndagen efter stor oro i spåren på valresultaten i Grekland och Frankrike.
Euron vände uppåt över 1:30 mot dollarn, samtidigt vänder franska statspappersräntor ned efter att ha stigit den tidiga handeln, tyska räntor stiger samtidigt lite svagt. Statspappersräntorna i länder som Spanien, Italien handlas dock fortsatt 3-9 punkter högre främst drivet av oro för konsekvenserna av det osäkra läget efter valet i Grekland men även i dessa länder har räntorna sjunkit tillbaka något efter större uppgångar i den tidiga handeln.
Läs vidare här.
Osäkert läge på grund av Greklandvalet
Hela tio partier kan ta plats i det grekiska parlamentet mot dagen fem. Det är tre av dessa partier som motsätter sig stödpaketet enligt helgens valsiffror.
Pasok och Ny Demokrati får inte tillräckligt med röster enligt officiella prognoser. Därmed kan inte de få egen majoritet i det grekiska parlamentet efter söndagens val. De två partierna har tillsammans drivit igenom de åtstramningar som varit ett villkor i det internationella stödpaketet.
Med 19,1% av rösterna har Ny Demokrati blivit största partiet när 96% av rösterna hade blivit räknade. Syriza som är en koalition av vänsterpartier som vill ändra villkoren i stödpaketet fick 16,7% av rösterna och blir därmed andra största parti medan Pasok blir tredje största parti med 13,3%.
Läs mer här.
Greklands problemlån ökar
Bankernas problemlån i Grekland har stigit till 17% vilket kan jämföras med 14,7 % i slutet av tredje kvartalet 2011.
Bankföreträdare rapporterar att andelen dåliga bostadslån uppgick till 16% av totala volymen eller 12,5% miljarder euro. I slutet av tredje kvartalet 2011 var andelen problemlån 14%. Andelen dåliga konsumentkrediter var 29% motsvarande 9,6 miljarder euro. Andelen dåliga företagslån steg till 15% eller 18 miljarder euro från 13%.
Standard & Poor’s höjer Greklands kreditbetyg från Selective Default till CCC
S&P meddelar att uppgraderingen är på grund av skuldbytet som gjordes i april.
Utsikterna är stabila an en följd av att balansen mellan regeringens åtagande om att förbättra ställningen och genomföra konsolideringsåtgärder och de ekonomiska och politiska utmaningar som följer med detta.
Grekiska valets resultat kan innebära att landet tvingas lämna euron eftersom den sittande eurovänliga samlingsregeringen misslyckades få majoritet i regeringen.
Grekland kommer att lämna euron enligt Jan Häggström
SHB:s chefekonom, Jan Häggström anser att Grekland kommer att lämna eurosamarbetet och att det endast är en tidsfråga.
Sverige kommer inte att lyftas ur lågkonjunkturen på kort sikt men merparten av den svenska inbromsningen är troligen över enligt Handelsbankens konjunktursprognos.
“Vi räknar med en gradvis accelererande efterfrågan, men prognosen är fortsatt svag BNP-tillväxt 2012. Därför blir det heller inte någon vändning på arbetsmarknaden.” - Jan Häggström
Det räknas med att en mjuk penningpolitik ger skjuts åt återhämtningen som ska med tiden generera tillväxt över den trendmässiga. På kort sikt kommer regeringen att vara mer försiktigt och finanspolitiska stimulanser kommer att dröja då penningpolitiken sannolikt inte räcker till på att på egen hand minska den höga arbetslösheten.
Sveriges BNP kommer att öka med 0,6% i år och 1,9% nästa år enligt Handelsbankens analytiker. Problemen i södra Europa kommer att förvärras och åtgärder kommer att krävas av från regeringarna, EU och ECB för att länderna ska kunna klara av krisen enligt Jan Häggström. Medan Sverige har lämnat svagheterna bakom sig, men arbetslösheten väntas stiga ytterligare p g a eftersläpande faktorer och stark produktivitet i de sektorer som drar upp ekonomin.
Han tror att det rent tekniskt inte kommer att bli något större problem för Grekland att byta ut euron mot en ny drachma, som antas omgående deprecieras med minst 50%, kanske med upp till 80%, vilket skulle göra Grekland mycket konkurrenskraftigt som turistland.
Läs mer här.
Länderna som ej nådde budgetmålen i Europa
De Euroländer som missade sina mål för budgetunderskottet 2011 var Grekland, Spanien, Cypern samt Nederländerna.
De länder som klarade sina mål på vägen för att stadigt sänka underskotten under 3% var Portugal, Italien, Frankrike och Belgien.
Det var redan förutspått att Grekland skulle missa sitt mål med 7,8 % redan i oktober medgav eurogruppen. De uppmanar Grekerna att ta igen skadan till årets mål. Spanien hade en underskott på 8,5% medan målet var 6,6%.
Irland har svarat för den bästa årliga förbättringen från enorma underskottet på 31,2% 2010. Deras underskott blev 13,1% långt över målet på 10,1%.
Cypern missade budgetmålet och hamnade på 6,3% istället för avsedda 4,5%. Nederländerna hamnade likaledes på 4,7% i stället för att klara målet på 3,7%.
Läs mer här.
Estland har EU:s minsta statsskuld
Sammanlagt är EU-ländernas statsskuld uppe i 92.339 miljarder kronor där 79% är skulder som har lånats upp i något av de 17 euroländerna. Med endast 6% av BNP har Estland i särklass minsta skulden.
Siffrorna som EU:s statistikmyndighet Eurostat visade på måndagen visar att EU-ländernas summerade statsskuld vid årsskiftet till 10422 miljarder euro. Det som är mest relevant är att ställa siffran i relation till ekonomins storlek.
Högst är skulden i Grekland, Italien, Irland och Portugal som alla hamnar över 100-procentsstrecket. Sveriges statsskuld på 38,4% är den femte minsta i EU efter Estland, Bulgarien, Luxemburg och Rumänien.
På Irland var underskottet i förhållande till BNP 13,1 % 2011. Silver- och bronsplacering i den föga hedrande ligan gick till Grekland med ett underskott på 9,1 % av BNP och Spanien där saldot landade på minus 8,5 %.
Målet som hade satts upp för Grekland respektive Spanien av EU-administrationen var, enligt Nyhetsbyrån Direkt, 7,8 respektive 6,6 %.
I EU:s största ekonomi, Tyskland, minskade samtidigt underskottet ordentligt från 4,2 2010 till 1 procent av BNP i fjol.
| Överskott eller underskott i förhållande till BNP (Q4 2011) | Statsskuld i förhållande till BNP (vid årsskiftet) | Valuta | |
| Estland | 1 | 6 | Euro |
| Bulgarien | -2,1 | 16,3 | BGN |
| Luxemburg | 0,6 | 18,2 | Euro |
| Rumänien | -5,2 | 33,3 | RON |
| Sverige | 0,3 | 38,4 | SEK |
| Litauen (Lithuania) | -5,5 | 38,5 | LTL |
| Tjeckien | -3,1 | 41,2 | CZK |
| Letland (Latvia) | -3,5 | 42,6 | LVL |
| Slovakien | -4,8 | 43,3 | Euro |
| Danmark | -1,8 | 46,5 | DKK |
| Slovenien | -6,4 | 47,6 | Euro |
| Finland | -0,5 | 48,6 | Euro |
| Polen | -5,1 | 56,3 | PLN |
| Nederländerna | -4,7 | 65,2 | Euro |
| Spanien | -8,5 | 68,5 | Euro |
| Cypern | -6,3 | 71,6 | Euro |
| Malta | -2,7 | 72 | Euro |
| Österrike | -2,6 | 72,2 | Euro |
| Ungern | 4,3 | 80,6 | HUF |
| Tyskland | -1 | 81,2 | Euro |
| Frankrike | -5,2 | 85,8 | Euro |
| Storbritannien | -8,4 | 86,8 | GBP |
| Belgien | -3,7 | 98 | Euro |
| Portugal | -4,2 | 107,8 | Euro |
| Irland | -13,1 | 108,2 | Euro |
| Italien | -3,9 | 120,1 | Euro |
| Grekland | -9,1 | 165,3 | Euro |
| Maastrichtkraven säger: | Inte mindre än minus 3 procent | Max 60 procent av BNP | |
| Källa: Eurostat | |||
Anders Borg tycker att det är Aprilväder i ekonomin
Med andra ord är det fortsatt osäkert läge i ekonomin enligt Anders Borg, finansminister i Sverige.
Nyckelfrågan är utvecklingen i euroområdet sade Anders Borg vid en pressträff på måndagen. Han ser en stabilisering men samtidigt en fortsatt osäkerhet.
Det är viktigt att Sverige har goda säkerhetsmarginaler om problemen i euroområdet skulle tillta menar Borg, men att om tecknet tilltar för att vi har “en vårt på väg” så kommer höstens budgetarbete riktas in mot åtgärder för minskad ungdomsarbetslöshet, infrastruktursatsningar och satsningar på välfärden. Nordeuropa och en del av Europa står starkare vilket talar för ökad efterfrågan på svensk export konstaterade han.
Katastrofscenariot är undanröjt i Spanien, Grekland och italien men veckans IMF-möte kommer att domineras av problemen enligt finansministern.
Sök
Välkommen till Cerberus Makro
Gilla Cerberus på Facebook
Kreditvärdighet
