IMF
Svensk krishantering hyllas av IMF
IMF, den internationella valutafonden lyfter fram Sverige som ett föredöme.
IMF noterar att när det var som tuffast, år 2009 uppgick budgetunderskottet i landet till bara 1% av BNP och lyfter också fram hur den svenska statsskulden successivt har minskat sedan dess.
”Styrkan i statfinanserna byggdes upp under mer än ett årtionde av reformer genom att utgifterna sågs över, de sociala ersättningssystemen trimmades och skattesystemets förmåga att generera intäkter förbättrades” – IMF
Läs mer här.
IMF tar för stora risker enligt Bundesbank
Den internationella valutafonden IMF som kritiserats av Tyska Bundesbank för att de börjat ta för stora risker. Bundesbank har tidigare klagat på hur andra agerar i krisen.
I sitt månadsbrev varnar banken tyskarna för att IMF har utökat sina befogenheter för mycket och att detta innebär hög risk och att IMF kan utvecklas till ett kreditinstitut från en likviditetsmekanism och en sådan utveckling skulle inte vara förenligt med fondens rättsliga och institutionella avtal. Detta försvårar möjligheten att risksäkra valutafondens lån.
IMF har förändrats så mycket de senaste åren så att de inte längre klarar av sin kärnverksamhet som är att övervaka och förhindra kriser och ställa pengar till förfogande vid akuta behov.
Läs mer här.
Bo Lundgren anser att det är viktigt med ägarandel i krisbankerna
Riksgäldsdirektören Bo Lundgren slåt ett slag för 90-talets svenska krishanteringsmodell.
Han sade att det är viktigt att kapitalskott till spanska banker sker mot motsvarande ägarandel och är positiv efter nattens förhandlingar i Brasilien på en internationell IMF-konferens om skuldförvaltning. Han menar att det är ett steg framåt med beslutet att möjligöra en kapitalinjektion i spanska banker utan att belasta sen spanska staten.
Lundgren anser att det är ett steg på vägen mot något som kanske på sikt kan bli en långsiktig lösning.
Läs mer här.
Irlands avtal med EU förlängs dubbelt
760 miljarder kronor har Irland fått från EU och IMF som nödlån. Nu kan återbetalningstiden fördubblas enligt tv-bolaget RTE.
Detta ska underlätta för staten att låna på reguljära finansmarknader igen.
Läs mer här.
G20-mötet om krishanteringen i Europa
I helgen uttalade sig flera politiska höjdare som Geithner Schäuble och Draghi om hur de ser på krishanteringen i Europa under G20- och IMF-mötet som hölls i Washington.
Det behövs mer strukturreformer för Italien och Spanien för att hejda deras skuldkriser enligt ECB-chefen Mario Draghi. Länderna måste fortsätta arbeta och det som redan har gjorts är remarkabelt menade han.
Centralbankens roll är att kontrollera inflationen medan det är regeringarnas ansvar att sätta det finansiella huset i ordning sade ECB- chefen och sade även att reformerna utgör en del av den “fyrpelar” strategi som de europiska beslutsfattarna bedriver för att lösa regionens skuldkris.
Läse mer här.
Guido Mantega ogillar Europas makt i IMF
Finansministern i Brasilien, Guido Mantega kräver att tillväxtländer får ökad inflytande i IMF.
Mantega tycker inte att överrepresentationen av vissa europeiska länder riktigt speglar den globala ekonomiska maktbalansen. I samband med IMF:s vårmöte i Washington påpekade han att Brasiliens ekonomi är större än alla europeiska länder utom Tyskland och Frankrike och ändå är landets kalkylerade kvot i samma nivå som Hollands och mindre än för Spanien, Italiens och England.
Guido Mantega vill att Brasilien ska ha ökat inflytande i valutafonden och därmed en kvotreform ska implementeras som gynnar framväxande länder som Bric-länderna. Kvoterna ska kalkyleras baserat på ländernas BNP istället för som idag baserat på en formel som beaktar öppenheten i ekonomierna.
“Kvoten för Spanien är, hur otroligt det än må låta, större än den totala summan av kvoterna för alla afrikanska länder söder om Sahara. Dessa och andra anomalier är en produkt av den nuvarande formeln”- Guido Mantega
IMF får nya miljarder i kassan
Nu kan IMF:s chef Christine Lagarde vara nöjd, hon har fått löften om ett tillskott på 430 miljarder dollar, mycket mer än vad hon begärde.
För att förstärka Internationella valutafonden kommer G 20-gruppen att skjuta till 430 miljarder dollar så att IMF kan ha förmågan att avvärja finansiell smittspridning från Europa.
“Det finns bestämda åtaganden att öka resurserna som görs tillgängliga för IMF med över 430 miljarder dollar utöver kvotökningen i enlighet med 2010 års reform”- G 20-gruppen
Bland de länder som bidrar finns Kina och Ryssland som räknas som de utvecklingsekonomierna.
Inför helgens möten har Anders Borg, Sveriges finansminister erbjudet ett extratillskott på 10 miljarder dollar från Sverige till IMF.
Läs mer här.
Grekland fortsätter att sprida skräck
Om Grekland skulle tvingas överge planen om en frivillig nedskrivning bland privata ägare av grekiska statspapper övergår landets kris i en ny och svårförutsägbar fas enligt Per Lindvall.
Uppgifter om stora problem med att få till en tillräckligt stor uppslutning för en frivillig nedskrivning av grekiska statsobligationer, den så kallade Private Sector Involvement, (PSI), till den utsatta deadlinen nu på torsdag skapar oro för att hela den grekiska rekonstruktionsplanen ska fallera och att spridningseffekten till de övriga krishärdarna inom eurozonen ska bli stor.
Det är svårt att följa och förstå den grekiska krisen. Men nyligen kom det uppgifter i tyskland, om att uppslutningen för den framförhandlade nedskrivningen av grekiska statsobligationer från den ”privata” sektorn, (det vill säga alla utom de ”officiella” och numera tillika seniora innehavarna av grekiska statspapper ECB, IMF och EFSF), är mycket klenare än förväntat.
Detta skulle kunna hota hela den grekiska uppgörelsen där den så kallade trojkan, (EU, ECB och IMF), lovat att skjuta till motsvarande 130 miljarder euro för att klara Greklands behov för att refinansiera förfallande lån och ta upp nya lån. Grekland behöver få en första utbetalning från detta stödpaket till den 20 mars, då de behöver lösa förfallande lån. Får inte Grekland dessa pengar blir det en oordnad betalningsinställelse.
Läs mer här.
Litet IMF-bidrag i nytt grekiskt paket
Internationella valutafonden, IMF, kommer sannolikt att erbjuda minimal finansiering för ett andra grekiskt stödpaket, som väntas godkännas av euroområdets finansministrar på måndagskvällen. Det innebär att euroområdets regeringar måste bidra med en mycket större andel av lånen än de gjorde vid de tre tidigare stödpaketen.
IMF:s mindre bidrag speglar farhågor bland fondens medlemmar om att de håller på att bli överexponerade mot eurozonen, uppger företrädare för WSJ. Men mindre stöd från IMF ökar de politiska problemen som euroområdets regeringar står inför när de desperat försöker hitta vägar att minimera de summor som de behöver för att ge till Grekland i det nya stödlånepaketet.
Läs vidare här.
Krissumman till Grekland kan utökas
Tjänstemän från EU och IMF föreslog vid eurogruppsmötet den 9 februari att ytterligare 15 miljarder euro skulle läggas till det kommande stödprogrammet för Grekland.
Det sade Greklands finansminister Evangelos Venizelos på lördagen, enligt Bloomberg News.
Trojka-tjänstemännen föreslog att stödprogrammet skulle utökas, från planerade 130 miljarder euro, för att täcka ytterligare behov från Grekiska banker samt att erbjuda landet medel 2015 för djupare strukturella reformer.
Läs mer här
”Grekland har 15 dagar på sig”
Greklands finansminister Evangelos Venizelos ska enligt planerna senare under dagen träffa eurozonens finansministrar i Bryssel. Men på morgonen tvingades han medge att regeringen inte har något färdigt paket att presentera.
De tre partierna i koalitionsregeringen har samtalat hela natten utan att nå en bra lösning om hur de ska kunna få fram ett åtgärdspaket på 3,3 miljarder euro i år. De nattliga samtalen har även förts mellan Grekland och företrädare för EU och IMF.
läs mer här
Grekisk konkurs rycker närmare
Greklands överlevnad som euroland balanserar på en allt slakare lina. Ännu en gång har landets politiker dragit ut på beslut som krävs för att få nästa nödlån. Utan det väntar konkurs och kaos.
Ödesstund är ett ord som använts många gånger när det gäller Grekland. Men nu börjar det verkligen att brännas. Landet har flera viktiga förhandlingar att slutföra för att få det lån på 130 miljarder euro som EU:s ledare och IMF beslutade att ge redan i oktober.
Läs mer här
EU: Alla borde betala för skuldkrisen
EU-kommissionen anser att förstärkningen av IMF:s resurser är en fråga för alla G20-länder och inte bara europeiska länder eftersom det inte finns något land i världen som inte påverkas av skuldkrisen.
MF har bett sina medlemsländer om ett tillskott på 500 miljarder dollar för att öka sin utlåningskapacitet till krisdrabbade länder, för ögonblicket huvudsakligen i euroområdet.
Vid EU-toppmötet den 9 december lovade euroländerna att bidra med 150 miljarder euro i ökade resurser, med förhoppningen att övriga EU-länder skulle bidra med ytterligare 50 miljarder euro. USA och Kanada har uppmanat euroländerna till att bidra med mer.
Läs mer här.
IMF: Mild recession i eurozonen i år
Internationella valutafonden (IMF) räknar med att eurozonens ekonomi krymper 0,5% under 2012, vilket är en sänkning med 1,6 procentenheter jämfört med en IMF-prognos från i fjol.
Den globala tillväxtprognosen justerar IMF ned till 3,3 % 2012 och 4,0 % 2013, rapporterar nyhetsbyrån Ansa. IMF sänker sin prognos för Italien och räknar med att det blir recession i landet 2012-2013, rapporterar Ansa med hänvisning till ett utkast till IMF:s World Economic Outlook. Trots beskedet fortsatte räntan på Italiens tioåriga statsobligation att sjunka nedåt, från nivåer över 7 procent ned vid årsskiftet ned till 6,38 procent. Räntenivån kan jämföras med räntan på svenska statspapper med samma löptid på 1,65 procent.
Spanien sålde i dag statsobligationer för 6,61 miljarder euro, över det mål som aviserats, och analytiker beskrivet utfallet som lyckat. Räntan på de tioåriga obligationerna sjönk till 5,40 procent, från 6,98 procent vid den förra auktionen som ägde rum den 17 november i fjol.
Även i Frankrike, som gav ut två-, tre- och fyraåriga obligationer, föll räntorna jämfört med tidigare.
Minskad BNP i Italien
Italiens BNP kommer att sjunka 2,2 % 2012 och ytterligare 0,6 % år 2013 enligt Internationella Valutafonden.
Den globala ekonomin väntas växa 3,3 procent. Enligt Ansas uppgifter uppmanar IMF ECB att fortsätta med likviditetsåtgärder samt obligationsköp. Beträffande Tyskland ser IMF en BNP-tillväxt på 0,3 procent i år följt av +1,5 procent 2013. Frankrikes BNP väntas öka 0,2 procent i år och 1 procent 2013. Den spanska ekonomin väntas krympa 1,7 procent i år och ytterligare 0,3 procent 2013. För euroområdet som helhet ser IMF en BNP-tillväxt på -0,5 procent i år följt av +0,8 procent 2013.
Räntor i Spanien och Frankrike sjunker
Spanien sålde på torsdagen statsobligationer för 6,61 miljarder euro och därmed sjönk räntan till 5,40% från 6,98% vid den förra auktionen.
IMF räknar med att ekonomin krymper med 0,5% för hela eurozonen under 2012 och därmed en sänkning med 1,6
procentenheter jäfört med senast publicerade IMF-prognos från September 2011. IMF justerar ned den globala tillväxtprognosen till 3,3% 2012 och 4,0 % 2012 enligt Ansas rapport.
EU och IMFs inspektörer har godkänt Irlands krispolitik enligt Michael Noonan. Detta kan leda till en till utbetalning av nödlån till Irland. Noonan skriver även i ett uttalande att irländska banker under fjärde kvartalet i fjol hade ett nettoinflöde av insättningar.
Borg ser tecken på stabilitet
Det finns tecken på en viss stabilisering i förväntningarna den senaste tiden.
Det sade finansminister Anders Borg till journalister på tisdagen.
— Vi har haft en viss stabilisering på finansmarknaderna och en lite mer stabil förväntansbild än under hösten
Han sade vidare att huvuddragen i regeringens prognoser fortfarande står sig, det blir en rejäl uppbromsning i svensk ekonomi, lägre aktivitet och en försämring på arbetsmarknaden.
— Signalerna från världsekonomin är fortfarande rätt blandade, sade finansministern.
Vad gäller Sveriges deltagande i lån till IMF sade Anders Borg att det finns förutsättningar för att Sverige kan delta men att det finns flera frågor som måste redas ut. En viktig fråga är att villkor och övervakning måste vara samma för stora euroländer som för länder som tidigare har fått stöd från IMF, till exempel Lettland.
— Bedömningen är att det finns förutsättningar för Sverige att agera med andra länder
Han upprepade att riksbankschefen Stefan Ingves har sagt att Sverige är berett att bidra med upp till 100 miljarder kronor till IMF.
Källa: affärsvärlden.se
Sök
Välkommen till Cerberus Makro
Gilla Cerberus på Facebook
Kreditvärdighet
