Lån
Kineser oroade över sänkt bolånetak
I några lokala regeringar i Kina ska det komma en ny våg av åtstramningar för hussektorn och detta har bidragit till en marknadsoro.
I Dongguan har exempelvis lånetaket för förstagångsköpare sänkts till 70% av objektets värde från tidigare 80%. Detta började gälla den 8 februari.
I Jinhua har långränsen för familjer sänkts med 200.000 yuan och 300.000 för individer. från 600.000 till 400.000 yuan. Detta trädde i kraft den 4 februari. Vidare kommer tuffare återbetalningskrav och en effektivare begränsning av tillgången till fond att träda i kraft i Kunshan.
Ja till extra nödlån till Grekland
ECB har hjälpt den grekiska regeringen genom att säkra en interimsfinansiering i form av ytterligare nödlån från den landets centralbank.
Beloppsgränsen höjdes för de kortfristiga värdepapper som den grekiska centralbanken kan acceptera som säkerhet för nödlån från 3 till 7 miljarder euro. Detta ger den grekiska regeringen tillgång till 4 miljarder euro i ny finansiering och innebär att Grekland klarar sig till dess trojkan fattar beslut om nästa utbetalning i stödprogrammet i september månad.
Krisländerna måste bita ihop i minst 10 år
Enligt experter krävs det över tio år för de krisdrabbade länderna att återhämta sig.
Robert Bergqvist, chefekonom vid SEB menar att det tar bara 2-3 att stabilisera det akuta och allvarliga, först därefter kan de börja att bygga för framtiden. Det tar ungefär 10 år att komma tillbaka till ett normalt tillstånd.
Nationalekonomen Stefan de Vylder är rädd att det kommer att ta betydligt längre tid än så. Han menar att det beror på det politiska ledarskapet.
Folket kommer att drabbas av lång tid av arbetslöshet och sociala problem. Speciellt ungdomar som riskerar att aldrig komma in på arbetsmarknaden och många kommer att flytta norrut och länderna kommer att tömmas på värdefull kompetens.
Läs mer här.
Beviljad lån till Spanien lugnar ned marknaderna
Anders Borg tycker att Spanienbeskedet bör lugna marknaderna.
Finansminister säger att det är en en bra besked i grund och botten och att vi har stora hus- och fastighetsprisfall i Spanien att det funnits ett stort hål i de spanska bankernas balansräkningar. Eurozon stödet bör ha en lugnande effekt men vi har en kvarstående osäkerhet om valet i Grekland.
Läs mer här.
Spanien vill låna ännu mer
Mer stöd till den finansiella sektorn där paketet ska leda till en ekonomisk återhämtning för världens tolfte största ekonomi som efter den kraschade bostadsmarknaden 2008 befinner sig i en andra recession menar Luis de Gunidos
Det är de små bankerna som behöver minst 40 miljarder euro i nytt kapital enligt IMF. De stora spanska bankerna är solida. Spanien är i grunden positivt till att låna pengar, men vill helst att EU lånar ut pengar direkt till de spanska bankerna i stället för att gå via staten. Bedömare betonar att Spanien inte är lika illa ute som de tidigare låntagarna Irland, Portugal och Grekland.
Läs mer här.
Spanien nära nödlån enligt SEB
För att kunna rädda sina banker måste Spanien snart be om nödlån enligt SEB:s prognos
”Tillväxten är fortfarande inte självgående utan sårbar för bakslag. Tillväxtekonomierna stöttar, liksom en försiktig stabilisering av USA:s ekonomi, men förmår inte lyfta världsekonomin” - SEB (Nordic Outlook)
Spanien har återigen frambringat oro de senaste månaderna och SEB räknar med att de snart måste be om nödlån. Det handlar om 150 miljarder euro för att reformera/rekapitalisera de spanska bankerna.
Läs mer här.
Greklands problemlån ökar
Bankernas problemlån i Grekland har stigit till 17% vilket kan jämföras med 14,7 % i slutet av tredje kvartalet 2011.
Bankföreträdare rapporterar att andelen dåliga bostadslån uppgick till 16% av totala volymen eller 12,5% miljarder euro. I slutet av tredje kvartalet 2011 var andelen problemlån 14%. Andelen dåliga konsumentkrediter var 29% motsvarande 9,6 miljarder euro. Andelen dåliga företagslån steg till 15% eller 18 miljarder euro från 13%.
Fest på finansmarknaderna när ECB får superlån igen
På Onsdag blev det ett nytt lån till ECB när den andra omgången treårslån ska ut i banksystemet. Dock får inte de grekiska bankerna vara med efter den senaste nedgraderingen. Detta kan dra ned totalvolymen.
Efter att ECB i början av december meddelade att centralbanken skulle låna ut pengar på tre år med obegränsad tilldelning har det varit fest på finansmarknaderna. Börserna har stigit och räntorna i skuldkrisländerna har sjunkit i takt med att risksuget kommit tillbaka. Det första lånet gavs ut några dagar före jul och storleken överraskade de flesta: 523 europeiska banker lånade 489 miljarder euro, motsvarande 4.300 miljarder kronor.
På onsdag är det dags för det andra. Enligt en enkät från nyhetsbyrån Reuters väntas efterfrågan denna gång bli marginellt högre, 492 miljarder euro. Osäkerheten är dock stor. Så sent som för ett par veckor sedan trodde en del bedömare på så mycket som 1.000-1.500 miljarder euro.
Läs mer här.
Krispaketet klubbat
Grekland kommer att inleda skuldbytet för privata långivare de närmaste dagarna, enligt eurogruppens ordförande Jean-Claude Juncker.
- Vi väntar oss ett mycket högt deltagande, sade han.
De nya obligationerna börjar med en kupongränta på 2 procent och stiger till 3 procent före 2020 och därefter blir 4,3 procent. Euroländerna sänker räntan på nödlånen till Grekland till 1,5 procentenheter över upplåningsräntan från 2,0 procentenheter de första tre åren och 3,0 procentenheter därefter.
IMF-chefen Christine Lagarde välkomnade överenskommelsen. Hon kommer att ta överenskommelsen till IMF:s styrelse under andra veckan i mars, på villkor att Grekland uppfyller de krav som har ställts ska uppfyllas dessförinnan.
Christine Lagarde berömde Jean-Claude Junckers förhandlingsförmåga, som gjorde det möjligt att förhandla ned kostnaden för stödprogrammet till 130 miljarder euro från en betydligt högre siffra. IMF-chefen sade att storleken på IMF:s bidrag till stödprogrammet kommer att bestämmas av IMF:s styrelse i mars.
- Jag tror styrelsen kommer att ha i åtanke den totala storleken på programmet och att en korrekt uppbyggnad av en brandvägg genom EFSF och ESM, vilket inte beslutades om idag, sade hon.
Ekonomikommissionär Olli Rehn sade att eurogruppen höll en kort diskussion om brandväggar och att han förväntar sig en överenskommelse vid eurogruppens möte den 12 mars.
- Det borde vara möjligt att kombinera den permanenta räddningsfonden ESM och återstoden av den tillfälliga fonen EFSF för en betydligt starkare brandvägg, sade kommissionären.
Han sade att ESM kommer att uppgå till 500 miljarder euro och återstoden av EFSF uppgår till 250 miljarder euro. Olli Rehn hoppades också att IMF:s resurser skulle kunna förstärkas. Christine Lagarde förklarade att ett värsta-fall-scenario skulle innebära att Greklands statsskuld blir kvar på 160 procent av BNP 2020 och inte faller till 120,5 procent. Denna nivå anses inte uthållig.
- Det skulle inträffa om Grekland inte lyckas leverera. Det finns nedåtrisker för detta program eftersom det är krävande, sade hon.
Olli Rehn sade att det första grekiska stödprogrammet misslyckades eftersom man hade underskattat Greklands svaga administrativa kapacitet och den svaga politiska enigheten i landet. Jean-Claude Juncker sade att sänkningen av räntan på nödlånen kommer att innebära beskäringar för Grekland på 1,4 miljarder euro under programperioden.
Vidare lovade euroländerna att använda framtida vinster som deras nationella centralbankerna gör från försäljning av grekiska obligationer köpta under det nominella värdet till att sänka Greklands skuld. Denna skuldlättnad ska uppgå till 1,8 miljarder euro, sade eurogruppens ordförande.
“Den officiella sektorn kommer att bestämma det exakta beloppet för sitt finansiella stöd tidigt i mars, när resultatet av PSI (privata långivares deltagande) är känt och (Greklands) förhandsåtgärder har genomförts“, löd eurogruppens uttalande.
“Vi upprepar vårt åtagande att ge tillräckligt stöd till Grekland under programmets lopp och därefter tills landet har återfått tillträde till marknaden, under förutsättning att Grekland helt har uppfyllt kraven och målen i anpassningsprogrammet”, avslutade eurogruppen sitt uttalande.
Sprickor i Greklandsavtalet
Trots att Grekland får miljarder i krisbidrag är det inte säkert att det räddar landet från konkurs, visar en hemligstämplad rapport som Reuters och Financial Times tagit del av.
Den 10 sidor långa hemliga rapporten räknar upp ett antal faktorer som kan sätta käppar i hjulet i försöket att rädda Grekland från en statsbankrutt. Rapporten är daterad 15 februari men tidningarna fick tillgång till den först igår, måndag den 20 februari.
De hemligstämplade handlingarna har redan hamnat på respektive EU-lands bord och flera medlemsländer ska ha blivit mycket skeptiska efter att ha läst igenom rapporten, rapporterar Financial Times. Rapporten talar om betydande risker i krishanteringen. Angående krislånen är tillräckliga eller inte för att få tillbaka Grekland på banan igen inom de närmsta åren, behöver man mer tid för att utröna. Problemet ligger i motsättningarna mellan hur man ska skära ner de grekiska skulderna samtidigt som man ska bygga upp Greklands konkurrenskraftighet.
För det första: om landets offentliga finanser måste skäras ned kraftigt kan detta i stället leda till mindre intäkter för staten och att underskottet ökar i stället för att minska. Något som skulle leda till en ny ekonomisk baksmälla. Den andra delen gäller skuldnedskrivningarna från de privata långivarna. Ett avtal som spås avskräcka banker från att låna ut pengar till Grekland framöver. Det menar en rad ekonomiska experter i Europeiska centralbanken (ECB) och Internationella valutafonden (IMF) som utarbetat rapporten.
Enligt ett bästa scenario behöver Grekland ett nytt nödlån på 50 miljarder euro i slutet av detta årtionde. Förutsättningen för detta är att den ekonomiska nedgången i landet avstannat senast 2013. Om inte det lyckas måste Grekland få ytterligare stödpengar från EU.
Litet IMF-bidrag i nytt grekiskt paket
Internationella valutafonden, IMF, kommer sannolikt att erbjuda minimal finansiering för ett andra grekiskt stödpaket, som väntas godkännas av euroområdets finansministrar på måndagskvällen. Det innebär att euroområdets regeringar måste bidra med en mycket större andel av lånen än de gjorde vid de tre tidigare stödpaketen.
IMF:s mindre bidrag speglar farhågor bland fondens medlemmar om att de håller på att bli överexponerade mot eurozonen, uppger företrädare för WSJ. Men mindre stöd från IMF ökar de politiska problemen som euroområdets regeringar står inför när de desperat försöker hitta vägar att minimera de summor som de behöver för att ge till Grekland i det nya stödlånepaketet.
Läs vidare här.
Tre trösklar som Grekland måste över
Spänningen stiger i Aten. Trots söndagens principöverenskommelse mellan partierna i landets regeringskoalition återstår detaljer att bena ut innan Grekland får ett nytt nödlån. Utan lånet väntar statsbankrutt.
Sent på söndagskvällen kom Greklands partilösa premiärminister Lucas Papademos överens med ledarna för socialisterna, de konservativa och nationalisterna om huvuddragen i den överenskommelse som ska ligga till grund för ett nytt nödlån. Men många frågetecken återstår.
Läs mer här
Räntor i Spanien och Frankrike sjunker
Spanien sålde på torsdagen statsobligationer för 6,61 miljarder euro och därmed sjönk räntan till 5,40% från 6,98% vid den förra auktionen.
IMF räknar med att ekonomin krymper med 0,5% för hela eurozonen under 2012 och därmed en sänkning med 1,6
procentenheter jäfört med senast publicerade IMF-prognos från September 2011. IMF justerar ned den globala tillväxtprognosen till 3,3% 2012 och 4,0 % 2012 enligt Ansas rapport.
EU och IMFs inspektörer har godkänt Irlands krispolitik enligt Michael Noonan. Detta kan leda till en till utbetalning av nödlån till Irland. Noonan skriver även i ett uttalande att irländska banker under fjärde kvartalet i fjol hade ett nettoinflöde av insättningar.
Borg ser tecken på stabilitet
Det finns tecken på en viss stabilisering i förväntningarna den senaste tiden.
Det sade finansminister Anders Borg till journalister på tisdagen.
— Vi har haft en viss stabilisering på finansmarknaderna och en lite mer stabil förväntansbild än under hösten
Han sade vidare att huvuddragen i regeringens prognoser fortfarande står sig, det blir en rejäl uppbromsning i svensk ekonomi, lägre aktivitet och en försämring på arbetsmarknaden.
— Signalerna från världsekonomin är fortfarande rätt blandade, sade finansministern.
Vad gäller Sveriges deltagande i lån till IMF sade Anders Borg att det finns förutsättningar för att Sverige kan delta men att det finns flera frågor som måste redas ut. En viktig fråga är att villkor och övervakning måste vara samma för stora euroländer som för länder som tidigare har fått stöd från IMF, till exempel Lettland.
— Bedömningen är att det finns förutsättningar för Sverige att agera med andra länder
Han upprepade att riksbankschefen Stefan Ingves har sagt att Sverige är berett att bidra med upp till 100 miljarder kronor till IMF.
Källa: affärsvärlden.se
Sök
Välkommen till Cerberus Makro
Gilla Cerberus på Facebook
Kreditvärdighet
