Skuldkris
Europeiska centralbanken köper obligationer
ECB stödköper utsatta obligationer och lämnar styrräntan oförändrad på 0,75 % som är den lägsta nivån i ECB:s historia.
Draghi ECB-chefen har presenterat ett nytt program för stödköp på andrahandsmarknaden för obligationer som är utsatta. Detta för att dämpa oron som finns på marknaden. Beslutet fattas fristående av eurozonens regeringar.
Spanien och Italien har drabbats av ännu sämre tillväxt, underskott och skenande obligationsräntor som redan slagit ut länder som Grekland, Irland, Portugal och Cypern från marknaden.
Läs mer här.
Spanien har större problem än vad man tidigare trott
Katalonien, landets ekonomisk viktigaste region kan inte betala för sig länge.
Det behövs en nödlån för 5 miljarder euro från Madrid för att klara sig och för att kunna hantera räntor och amorteringar fram till slutet på 2012. Pengarna försäkras att komma av Premiärministern Mariano Rajoy.
Greklands nedskärningar väntas slå på pensioner och vård.
Finansministern Yannis Stournaras har avslöjat budgetnedskärningar på totalt 11,7 miljarder euro och det mesta kommer att hämtas från sänkta pensioner och den offentliga vården.
Trojkan kommer att skicka inspektörer till Grekland i September för att utvärdera krispolitiken och därefter blir det ett möte för eurozonens finansministrar i Luxemburg den 8 oktober för att diskutera nya nödlån.
Stournaras har nyligen varit i Tyskland och Frankrike för att vädja om snällare villkor för nödlån utan framgång.
Läs mer här.
Grekland har snart inga pengar kvar
Greklands pengar är snart slut, till mitten av oktober kommer landet att klara sig enligt den grekiska tidningen Ekathimerini och hänvisar till de senaste prognoserna från finansdepartementet.
Enda sättet för Grekland att låna upp pengar är genom att sälja av statsskuldsväxlar och detta har tagit en längre tid. Premiärministern Antonis Samaras har idag varit i Berlin för att diskutera skuldkrisen med Angela Merkel. Tyskland har tidigare sagt att de vill ha kvar Grekland i eurosamarbetet och att Tyskland och Frankrike är överens om att vänta på trojkans rapport innan de fattar några beslut.
Grekland arbetar med att få ned budgetunderskottet men behöver möjligheter att kunna växa menar Antonis Samara.
Läs mer här.
EU mot en bankunion
Efter att ha hjälpt Italien och Spanien med den kortsiktiga hjälpen de krävt går euroländera vidare mot en bankunion.
ESM är krisfonden som Euroländerna har tagit fram som ska kunna stödja krisande bankerna direkt utan att ta omvägar via ländernas statsbudgetar eftersom omvägen gör som idag att deras skuldberg bara växer. Krisstöd ska också kunna ges till de länder som sköter sig men som har svårt att låna på marknaden.
Läs mer här.
Experter tror att EU skjuter krisen framför sig
Ekonomiprofessorn Lars Calmfors anser att skuldbeskrivningar vore ett bättre recept än de stödköp av statobligationer som EU-toppmötet tog beslut om i natt.
Calmfors är dock positiv till att EU ska få går in med stöd direkt till de krisande bankerna. De två åtgärder som EU har lagt fram är att EU:s räddningsfonder ska stödköpa statsobligationer för att hålla nere räntorna i krisländerna. Andra åtgärden är att fonderna ska kunna rikta stöd direkt till banker i kris i stället för att som i dag bidra med likvid i form av öronmärkta lån till krisländerna.
“Jag skulle hellre se rejäla skuldnedskrivningar. Det här innebär ett risktagande med pengar från skattebetalarna i de länder som står för stödet. Jag tror inte heller att resurserna är tillräckliga för att bryta utvecklingen och ha långsiktig effekt på räntorna” – Calmfors
Läs mer här.
Italien är nästa land i kris
Höga skuldnivåer rankar Italien som nästa problemland efter Grekland och Spanien.
För 35,5 miljarder euro måste Spanien sälja statspapper för i år för att klara sig med tanke på de 100 miljarderna som som EU skjuter in i den spanska banksystemet. I Italien ser det värre ut med 120% statsskuld i förhållande till BNP. Italien har dock en stark bolagssektor som Spanien saknar, dock är bolagen främst holding och välgörenhetsbolag som är beroende av bankkapital.
Den italienska statsskulden måste återfinansieras i år med 120 miljarder euro. Det är oklar hur detta ska lösa sig och därför tror många investerare att Italien står näst i led som problemland.
Bilden visar hur mycket de olika länderna i år behöver för att återfinansiera sina statsskulder. Talen är i miljarder euro. Länder med högt kreditbetyg som Tyskland har inga problem att finansiera en stor statsskuld.
Hollande varnade Grekland
Francios Hollande, Frankrikes nya president varnar Grekland för att landet kan tvingas lämna eurosamarbetet om partier som inte stödjer villkoren för stödpaketet väljs.
“Jag respekterar det grekiska folket – de ska välja det resultat de vill ha i valet. Men jag måste varna dem, det är min plikt eftersom jag är en vän till landet… att om de rör sig bort från de åtaganden som har gjorts och överger alla utsikter för en nystart, då kommer det att finnas länder i euroområdet som vill avsluta Greklands existens i euron” – Francois Hollande
Europas problem har endast tre lösningar
Credit Suisse tre lösningar på Europas problem är:
1 – Grekland lämnar eurozonen.
2 – Samtliga krisländer lämnar eurozonen
3 – Inget land lämnar eurozonen och bankerna blir mer nationella och mindre universala.
Läs mer här.
EU har ingen katastrofplan för Grekland
Olivier Bailly, EU-kommissionens talesman sade att det inte existerar någon katastrofplan för att stoppa kapitalrörelser och stänga gränserna till Grekland efter deras parlamentsval i helgen.
EU-kommissionens ståndpunkt är att den demokratiska processen bör nu ha sin gång och det grekiska folket välja framtiden. Bailly hoppas att Grekland förblir i euroområdet och vi står på Greklands sida. Han anser att EU:s roll är att berätta vad som är möjligt under europeisk lag, inte utarbeta det ena eller andra scenariot.
Läs mer här.
Krisländerna måste bita ihop i minst 10 år
Enligt experter krävs det över tio år för de krisdrabbade länderna att återhämta sig.
Robert Bergqvist, chefekonom vid SEB menar att det tar bara 2-3 att stabilisera det akuta och allvarliga, först därefter kan de börja att bygga för framtiden. Det tar ungefär 10 år att komma tillbaka till ett normalt tillstånd.
Nationalekonomen Stefan de Vylder är rädd att det kommer att ta betydligt längre tid än så. Han menar att det beror på det politiska ledarskapet.
Folket kommer att drabbas av lång tid av arbetslöshet och sociala problem. Speciellt ungdomar som riskerar att aldrig komma in på arbetsmarknaden och många kommer att flytta norrut och länderna kommer att tömmas på värdefull kompetens.
Läs mer här.
Sveriges ekonomi stark trots eurokrisen
Konjunkturinstitutet spådde i mars en tillväxt på 0,4% under 2012 men idag blir det troligen runt 1%.
Prognoschefen Jesper Hansson meddelar att ekonomin har gått bättre än de trodde med en starkare sysselsättning och sjunkande arbetslöshet.
Dock har krisen i Spanien och Grekland börjat märkas i siffrorna. Både konsumenternas och företagens förtroende för ekonomin sjunker och det sätter sina spår i efterfrågan.
KI tror att Europa kommer att klara sig ur krisen och att Asien och USA kommer att fortsätta att dra tillväxten.
Läs mer här.
Greklands utgång ingen stor fråga för Sverige
Riksbankschefen Stefan Ingves tror inte att det skulle påverka Sverige om Grekland lämnade eurosamarbetet.
Detta eftersom handelsförbindelserna mellan länderna emellan är mycket begränsade. Marknaderna väntar spänt på utfallet av ytterligare ett nyval i Grekland som äger rum på söndag i nästa vecka. Det är flera grekiska partier som vill att landet lämnar eurosamarbetet.
Läs mer här.
ECB låter styrräntorna ligga stilla trotts eurokris
Den viktigaste styrräntan ligger därmed kvar på 1,0%.
Endast 11 av 73 räntebedömare räknade med en sänkning enligt en enkätundersökning.
“Den ekonomiska tillväxten i euroområdet förblir svag. Ökad osäkerhet slår mot såväl förtroende som känsloläge, vilket spär på nedåtriskerna i de ekonomiska prognoserna.”- Mario Draghi, ECB-chef.
Vissa bolag vinner på krisen i Grekland
Det är bolagen i massa och papperssektorn och europeisk industri får en klar konkurrensfördel som ännu inte avspeglat sig i börskurserna.
Analyschef på Cheuvreux Nordic, Mikael Jåfs säger att det som har hänt euron vid raset våren 2010 var att exporten av papper och förpackning från Europa ökade kraftigt efter några månader. Det är en rimlig gissning att något liknande händer även den här gången. Dock kan importen till Europa minska samtidigt som exporten väntas öka.
I den nordiska massa- och papperssektorn är finländska UPM-Kymmene kanske det bolag som kan dra störst nytta av den låga eurodollar-kursen. Även Stora Enso – som dessutom tjänar på en svagare krona – har mycket att vinna.
Euronedgången har betydande effekter, i synnerhet för UPM-Kymmene och Stora Enso. I Storas fall innebär en nedgång i eurodollar-kursen med 10 procent i princip en förbättring av resultatet på ebit-nivå med 116 miljoner euro, exklusive valutasäkringar, säger Katja Keitaanniemi, analytiker på Swedbank i Helsingfors.
Läs mer här.
Fart i eurokrisen
Räntorna stiger och börserna faller i krisländerna Spanien och Italien.
Spanska bankoron har smittat Italien. Vid en ny italiensk auktion av statpapper för 50 miljarder kronor steg räntan rejält. Räntan på statens femåriga lån steg till 5,66 %, 0,8 procentenheter högre än vid en liknande auktion för en månad sedan.
Euron nådde den lägsta noteringen på två år samtidigt, EU-kommissionen radar upp problemen av den spanska ekonomi i sin översyn: Regionala myndigheter som spenderar för mycket, krisande banker, rekordhög arbetslöshet och ett utbildningssystem med stora brister.
Läs mer här.
Kina tror sig klara grexit utan problem
Kina kommer att klara sig lätt om Grekland lämnar euroområdet uppger Xinhua som är den statliga nyhetsbyrån i landet. Analytikern Zhang Yansheng avråder från att sjösätta ännu en runda av storskaliga stimulansprogram för Kina
Standard & Poor’s höjer Greklands kreditbetyg från Selective Default till CCC
S&P meddelar att uppgraderingen är på grund av skuldbytet som gjordes i april.
Utsikterna är stabila an en följd av att balansen mellan regeringens åtagande om att förbättra ställningen och genomföra konsolideringsåtgärder och de ekonomiska och politiska utmaningar som följer med detta.
Grekiska valets resultat kan innebära att landet tvingas lämna euron eftersom den sittande eurovänliga samlingsregeringen misslyckades få majoritet i regeringen.
G20-mötet om krishanteringen i Europa
I helgen uttalade sig flera politiska höjdare som Geithner Schäuble och Draghi om hur de ser på krishanteringen i Europa under G20- och IMF-mötet som hölls i Washington.
Det behövs mer strukturreformer för Italien och Spanien för att hejda deras skuldkriser enligt ECB-chefen Mario Draghi. Länderna måste fortsätta arbeta och det som redan har gjorts är remarkabelt menade han.
Centralbankens roll är att kontrollera inflationen medan det är regeringarnas ansvar att sätta det finansiella huset i ordning sade ECB- chefen och sade även att reformerna utgör en del av den “fyrpelar” strategi som de europiska beslutsfattarna bedriver för att lösa regionens skuldkris.
Läse mer här.
Anders Borg tvivlar på tidtabell för Grekland
Förslaget till nedskrivning av Greklands skuld är tufft, men bankerna måste inse att deras förhandlingsposition inte är så stark.
Det sa finansminister Anders Borg till journalister på väg in till ekofinmötet på tisdagen. Han kommenterade förhandlingarna mellan Grekland och privata storbanker om en betydande skuldnedskrivning.
Anders Borg tvivlade också på att tidtabellen hålls så att en lösning kan ske innan Grekland måste återbetala 14,4 miljarder euro den 20 mars.
“Grekland har fått så många chanser och man har levererat så lite. Utgångspunkten måste vara att Grekland blir mycket mer effektiv med att leverera utlovade strukturreformer och budgetkonsolidering”, sa finansministern.
Lägre italiensk ränta spär på optimismen
Detaljerna kring nedskrivningen av Greklands skuld är fortfarande inte klara. Trots det råder viss optimism om skuldkrisen. I Italien är tioårsräntan den lägsta på nästan tre månader.
Samtalen om nedskrivning av de privata långivarnas fordringar på Grekland avbröts åter i helgen. Huvudförhandlaren för fordringsägarna, Charles Dallara, uppges ha lämnat Aten och sa sedan till nyhetsbyrån Bloomberg att ett slutbud är lämnat, som tycka innebära en nedskrivning i storleksordningen 65-70 procent. Marknadsreaktionen på måndagen blev att den grekiska tvåårsräntan steg 25 procentenheter till 206 procent.
Läs mer här.
EU: Alla borde betala för skuldkrisen
EU-kommissionen anser att förstärkningen av IMF:s resurser är en fråga för alla G20-länder och inte bara europeiska länder eftersom det inte finns något land i världen som inte påverkas av skuldkrisen.
MF har bett sina medlemsländer om ett tillskott på 500 miljarder dollar för att öka sin utlåningskapacitet till krisdrabbade länder, för ögonblicket huvudsakligen i euroområdet.
Vid EU-toppmötet den 9 december lovade euroländerna att bidra med 150 miljarder euro i ökade resurser, med förhoppningen att övriga EU-länder skulle bidra med ytterligare 50 miljarder euro. USA och Kanada har uppmanat euroländerna till att bidra med mer.
Läs mer här.
Sök
Välkommen till Cerberus Makro
Gilla Cerberus på Facebook
Kreditvärdighet
