De senaste månaderna har Stockholmsbörsen ökat med 10% sedan årsskiftet har ökningen varit ca 13,5%. Måndagens fortsatta uppgång har fått stöd av USA:s börser som haft uppgångar. Även Asiens breda uppgångar har påverkat.
Läs mer här.
KI:s barometerindikatorn steg denna månad till 94,7% från 89,9% i januari där den historiska genomsnittet är 100. KI skriver att den svenska ekonomin fortfarande är svagare än normalt, det som har varit positivt är privata tjänstenäringar och tillverkningsindustrin den här månaden. Tillverkningsindustrin förbättrades mest och steg till -6 från -11 i januari.
Läs mer här.
Enligt chefekonomen Stefan Fölster kritiserar regeringen och anser att arbetslinjen inte verkar stå på politikernas agenda.
Företagarnas syn på ekonomin är även negativt där ca 10 000 företag i panelen har svarat att de ser en stigande arbetslöshet, minskat tillväxt och industriinvesteringar som tvärnitar.
Läs mer här.
Ekonomerna på Nordea är övertygade om att det är lågkonjunktur och det kommer att kännas för hushåll och företag. De anser att tillväxten kommer att stanna på 0,8 medans arbetslösheten kommer att öka från 7,7% till 8,4% och kommer att fortsätta även 2014. Kronan kommer att ligga kvar på ca 8:60 kronor per euro de närmaste åren.
Läs mer här.
Han kommer att revidera regeringens BNP-prognoser som har blivit kritiserade både av ekonomer och oppositionen. De tycker att Borg är alldeles för optimistisk i prognoserna. Finansministern försvarar detta med att prognoserna gäller endast till januari och nuvarande prognoser gäller tills dess.
KI:s barometerindikatorn visar att det totala stämningsläget bland hushåll och bolag har sjunkit i oktober från 95,6 till 92,3. Konfidensindikatorn för hushållen sjönk även i oktober.
Sysselsättningen inom näringslivet har minskat tillsammans med orderingången och produktionsvolymen. Företagen inom industrin räknar inte med någon återhämtning under sista kvartalet. Även byggföretagen är pessimistiska och framför allt utvecklingen av arbetsmarknaden och den svenska ekonomin.
Mindre konsumtion av hushållen och en svagare export räknar KI med.
Läs mer här.
IMF noterar att när det var som tuffast, år 2009 uppgick budgetunderskottet i landet till bara 1% av BNP och lyfter också fram hur den svenska statsskulden successivt har minskat sedan dess.
”Styrkan i statfinanserna byggdes upp under mer än ett årtionde av reformer genom att utgifterna sågs över, de sociala ersättningssystemen trimmades och skattesystemets förmåga att generera intäkter förbättrades” – IMF
Läs mer här.
En konjunktursvacka efter en period med finansiell turbulens väntar i höst med troligtvis minussiffror under något kvartal menar Fölster.
Det positiva är att den arbetsintensiva sektorn som är servicesektorn går bättre och detta innebär att sysselsättningen hålls uppe och hushållens inkomster utvecklas hyfsat.
Läs mer här.
Det är en av Riksbankens uppgifter att vara transparenta och tydliga och det har de inta varit i det här fallet påstår analytiker. Otydligheten kan skada företagen som får expertråd av analytiker. Om experter inom penningmarknaden inte kan tolka Riksbanken rätt så innebär det en risk för företagen som får experthjälpen att förlora pengar och effektivitet.
Riksbankens motivering till att sänka räntan är den låga inflationen. Detta överraskade marknaden men välkomnades. Kronan har försvagats i samband med sänkningen vilket är en av flera syften med sänkningen av räntan. En svagare svensk ekonomi är vad Riksbanken räknar med i framtiden och flera experter håller med.
Läs mer här.
Sveriges BNP kommer att öka med 1,4% i år och 2,1% år 2013 enligt SBAB:s konjunkturprognos. Riksbankens styrränta ligger på 1,25 i slutet av 2012 och 1,50 % i slutet av 2013. 2014 antas styrräntan höjas till 2,50%.
Läs mer här.
En minskning med 27% till 242 i juli, jämfört med samma månad i fjol. Personbilarnas utveckling var en minskning med 7,9% till 18.076 stycken.
Läs mer här.
Jämfört med förra kvartalet har alltså Sveriges BNP stigit med 1,4%. Jämfört med föregående kvartalet har det stigit med 2,3%.
Näringslivets produktion har ökat med 2,7% under första kvartalet och produktionen i de varuproducerande branscherna steg med 2,2 %. I det tjänsteproducerande steg det med 3,0% och de offentliga myndigheterna ökade med 1,8%.
Läs mer här.
En svag prognos för svensk BNP spås av Danske Bank de kommande åren. En tillväxt på 0,5 räknar man för år 2012 och för 2013 spås det 1,0%. Eftersom akuta kollapsriskerna har minskat efter det grekiska valet.
Läs mer här.
Stimulanser kombinerat med åtstramningar, politisk stabilitet och en pendlande zloty är några orsaker till varför det går så bra för Poland när det är kris i Grekland, Italien och Spanien. Den polska ekonomin har vuxit med ca 13% sedan 2009 och har inte blivit stoppad av finanskrisen som bröt ut 2008. Närmast efter Polen kommer Sverige, Slovakien och Ryssland.
Läs mer här.
1.106.845 nya fordon registrerades i EU under maj månad. Statistiken har visat minus åtta månader i rad nu. Tyskland visar en nedgång med 4,8%, Spanien 8,2 medan Storbritannien låg på +7,9%. Italien backade med 14% och Spanien med 16%.
Sverige har visat en minskning med 16,5%
SBAB-ekonomerna presenterar en konjunkturprognos som visar att det är svårt att se några positiva tecken i omvärlden för tillfället. Sveriges BNP väntas öka med 0,6% i år och 2,2% år 2013. Styrräntan väntas vara oförändrad fram till början av 2014 på 1,50%.
Läs mer här.
Prognoschefen Jesper Hansson meddelar att ekonomin har gått bättre än de trodde med en starkare sysselsättning och sjunkande arbetslöshet.
Dock har krisen i Spanien och Grekland börjat märkas i siffrorna. Både konsumenternas och företagens förtroende för ekonomin sjunker och det sätter sina spår i efterfrågan.
KI tror att Europa kommer att klara sig ur krisen och att Asien och USA kommer att fortsätta att dra tillväxten.
Läs mer här.
Detta eftersom handelsförbindelserna mellan länderna emellan är mycket begränsade. Marknaderna väntar spänt på utfallet av ytterligare ett nyval i Grekland som äger rum på söndag i nästa vecka. Det är flera grekiska partier som vill att landet lämnar eurosamarbetet.
Läs mer här.
Med 10,8 % har lastbilförsäljningen i Sverige minskat i maj jämfört med samma månad i fjol. Personbilar har haft en minskning med 16,5% till 25.759 stycken.
Antalet inregistrerade lastbilar uppgick samtidigt till 4.450, en nedgång med 20,1 procent jämfört med samma månad föregående år.
Läs mer här.
Den svenska ekonomin har oväntat växt under våren. BNP har stigit med 1,5% under första kvartalet om man jämför med motsvarande kvartal året innan.
Analytikerna hade trott på mycket sämre siffror. Efter en svag avslutning på förra året var farhågorna stora inför början av 2012. Överraskningen gör att behovet av ytterligare räntesänkningar från Riksbanken minskar.
Hushållens konsumtion har även ökat med 2,1%.
Läs mer här.
“Jag är mycket glad när kronan deprecierar och försvagas när vi har svagheter i världsefterfrågan. Skulle vi se ytterligare svagheter i euroområdet utgår jag från att kronan skulle försvagas ytterligare” - Anders Borg.
Svensk ekonomi verkar klara sig bra trotts osäkerheten och krisen i Europa.
Läs mer här.
Det är inte många länder som har haft det lika bra som Sverige när det gäller utvecklingen av huspriserna. Förklaringen är ökade sysselsättning, lägre räntor, amorteringsfria lån och begränsat byggande. Dock är det snart slut på det roliga.
”Räntorna har fallit ordentligt under de senaste 20 åren, sedan reporäntan toppade på 500 procent. Bara under de senaste tio åren har hushållens kostnader för boende fallit från 25 procent av disponibla inkomster till dagens 20 procent. Det har gett ett starkt stöd till bomarknaden”- Henrik Mitelman, Di
Det som fortsätter att öka är hushållets skulder som är mer än inkomsterna och på lång sikt är inte detta hållbart och begränsar potentialen för dagens husköpare menar han. Det blir ingen krasch, men det är svårt att vara optimistisk på grund av att de positiva drivkrafterna avtar.
Enligt Skop:s analytiker Örjan Hultåker har hushållen blivit allt mer optimistiska om den egna ekonomin. De har inte varit så pass optimistiska sedan förra året. Undersökningen har omfattat ca tusen personer och genomfördes mellan den 27 mars och 19 april.
Makroindexen för hushållens förväntningar har stigit till -8,9 i mars/april från -14,6 i februari/mars. 30,8% tror att Sveriges ekonomi ska bli sämre det kommande året och samtidigt tror 21,9% att ekonomin ska förbättras.
Sverige kommer inte att lyftas ur lågkonjunkturen på kort sikt men merparten av den svenska inbromsningen är troligen över enligt Handelsbankens konjunktursprognos.
“Vi räknar med en gradvis accelererande efterfrågan, men prognosen är fortsatt svag BNP-tillväxt 2012. Därför blir det heller inte någon vändning på arbetsmarknaden.” - Jan Häggström
Det räknas med att en mjuk penningpolitik ger skjuts åt återhämtningen som ska med tiden generera tillväxt över den trendmässiga. På kort sikt kommer regeringen att vara mer försiktigt och finanspolitiska stimulanser kommer att dröja då penningpolitiken sannolikt inte räcker till på att på egen hand minska den höga arbetslösheten.
Sveriges BNP kommer att öka med 0,6% i år och 1,9% nästa år enligt Handelsbankens analytiker. Problemen i södra Europa kommer att förvärras och åtgärder kommer att krävas av från regeringarna, EU och ECB för att länderna ska kunna klara av krisen enligt Jan Häggström. Medan Sverige har lämnat svagheterna bakom sig, men arbetslösheten väntas stiga ytterligare p g a eftersläpande faktorer och stark produktivitet i de sektorer som drar upp ekonomin.
Han tror att det rent tekniskt inte kommer att bli något större problem för Grekland att byta ut euron mot en ny drachma, som antas omgående deprecieras med minst 50%, kanske med upp till 80%, vilket skulle göra Grekland mycket konkurrenskraftigt som turistland.
Läs mer här.
Kinas premiärminister Wen Jiabao har landat i Göteborg och ska besöka Volvo Personvagnar innan han åker vidare till Stockholm för att ha ett samtal med Fredrik Reinfeldt och träffa kungen. Under ca en timme ska statsministern och Jiabao prata om scensk-kinesisk handel och Kinas syn på mänskliga rättigheter. Sedan väntar underskriften av avtalen.
Utrikesdepartementet skriver att Sverige skriver under fem regeringsavtal, där Sverige och Kina avtalar om att samarbeta och byta ut information inom olika sektorer.
Läs vidare här.
Siffrorna som EU:s statistikmyndighet Eurostat visade på måndagen visar att EU-ländernas summerade statsskuld vid årsskiftet till 10422 miljarder euro. Det som är mest relevant är att ställa siffran i relation till ekonomins storlek.
Högst är skulden i Grekland, Italien, Irland och Portugal som alla hamnar över 100-procentsstrecket. Sveriges statsskuld på 38,4% är den femte minsta i EU efter Estland, Bulgarien, Luxemburg och Rumänien.
På Irland var underskottet i förhållande till BNP 13,1 % 2011. Silver- och bronsplacering i den föga hedrande ligan gick till Grekland med ett underskott på 9,1 % av BNP och Spanien där saldot landade på minus 8,5 %.
Målet som hade satts upp för Grekland respektive Spanien av EU-administrationen var, enligt Nyhetsbyrån Direkt, 7,8 respektive 6,6 %.
I EU:s största ekonomi, Tyskland, minskade samtidigt underskottet ordentligt från 4,2 2010 till 1 procent av BNP i fjol.
| Överskott eller underskott i förhållande till BNP (Q4 2011) | Statsskuld i förhållande till BNP (vid årsskiftet) | Valuta | |
| Estland | 1 | 6 | Euro |
| Bulgarien | -2,1 | 16,3 | BGN |
| Luxemburg | 0,6 | 18,2 | Euro |
| Rumänien | -5,2 | 33,3 | RON |
| Sverige | 0,3 | 38,4 | SEK |
| Litauen (Lithuania) | -5,5 | 38,5 | LTL |
| Tjeckien | -3,1 | 41,2 | CZK |
| Letland (Latvia) | -3,5 | 42,6 | LVL |
| Slovakien | -4,8 | 43,3 | Euro |
| Danmark | -1,8 | 46,5 | DKK |
| Slovenien | -6,4 | 47,6 | Euro |
| Finland | -0,5 | 48,6 | Euro |
| Polen | -5,1 | 56,3 | PLN |
| Nederländerna | -4,7 | 65,2 | Euro |
| Spanien | -8,5 | 68,5 | Euro |
| Cypern | -6,3 | 71,6 | Euro |
| Malta | -2,7 | 72 | Euro |
| Österrike | -2,6 | 72,2 | Euro |
| Ungern | 4,3 | 80,6 | HUF |
| Tyskland | -1 | 81,2 | Euro |
| Frankrike | -5,2 | 85,8 | Euro |
| Storbritannien | -8,4 | 86,8 | GBP |
| Belgien | -3,7 | 98 | Euro |
| Portugal | -4,2 | 107,8 | Euro |
| Irland | -13,1 | 108,2 | Euro |
| Italien | -3,9 | 120,1 | Euro |
| Grekland | -9,1 | 165,3 | Euro |
| Maastrichtkraven säger: | Inte mindre än minus 3 procent | Max 60 procent av BNP | |
| Källa: Eurostat | |||
Det skriver Nordea i sin konjunkturprognos där också faran för stora boprisfall avskrivs. Sveriges BNP väntas minska med 0,3% i år och öka med 1,8% nästa år.
Läs mer här.
Arbetslösheten beräknas i snitt lyfta till 7,9 i år och 8,1 % 2013. Enligt deras konjunkturrapport har Europeiska centralbankens treåriga likviditetslån till banker i eurozonen på nästan 1 000 miljarder euro “haft stor betydelse för riskviljan på finansmarknaderna”. Samtidigt väntas den närmaste tiden präglas av stram finanspolitik och dämpad kreditgivning, vilket bromsar den globala tillväxten.
Läs mer här.
Makroindex är skillnaden mellan dem som tror att den ekonomiska situationen i Sverige ska förbättras respektive försämras. 35,2% tror att Sveriges ekonomi ska försämras det kommande året. 20,6% tror samtidigt att ekonomin ska förbättras.
Mikroindex, hushållens förväntningar om den egna ekonomin, steg till +7,6 jämfört med +6,6 i föregående mätning.
“Hushållen blir allt mindre pessimistiska om Sveriges ekonomi. Framtidstron har ökat varje mätning sedan september 2011. Många svenskar tror att de värsta ekonomiska problemen är över. De tror att den ekonomiska krisen har bottnat och att återhämtningen har inletts”, säger Skop:s analytiker docent Örjan Hultåker i en kommentar.
Nästan 21% tror att den svenska ekonomin kommer att förbättras, en ökning med 5%.
44% tror på oförändrad ekonomi, enligt enkäten som genomfördes mellan den 19 februari och den 4 mars.
Bruttonationalprodukten minskade under det fjärde kvartalet med 1,1 % från det tredje och ökade med 1,1 från det fjärde kvartalet 2010. Det meddelade SCB på onsdagsmorgonen. Siffrorna var klart svagare än väntat. Enligt SME Direkts prognosenkät väntades en nedgång med 0,7 % i kvartalstakt och en ökning med 2,6 % i årstakt.
Riksbankens prognos var än mer optimistisk. Centralbanken räknade i sin senaste prognos med minus 0,4 % i kvartalstakt och plus 2,9 % i årstakt. Sedan den penningpolitiska rapporten släpptes har Riksbanken därmed fått se ekonomin växa långsammare, arbetslösheten stiga snabbare och inflationen sjunka mer än vad den prognostiserat.
Den svaga BNP-siffran fick svenska marknadsräntor att falla tillbaka på tisdagsförmiddagen, framförallt på kortare löptider. Kronan försvagades också något.
Efter att ha krympt under fjolårets sista kvartal verkar den svenska ekonomin åter ha skjutit fart under början av 2012. Omsättningen i detaljhandeln steg i januari med 1,5% i årstakt, mätt i fasta priser. Det är den starkaste siffran på ett halvår och bättre än de 1,2 % som analytikerkåren enligt SME Direkt räknade med.
”Sällanköpsvaruhandeln visade upp positiv tillväxt i januari efter en lång rad av månader med negativ utveckling. Samtidigt fortsatte dagligvaruhandelns försäljning att stiga stabilt, både i värde och volym”, skriver Handelns Utredningsinstitut, som tillsammans med SCB tar fram siffrorna, i en kommentar.
Nordea noterar dock i ett marknadsbrev att ökningen från december var magra 0,1 procent och att trenden är fortsatt ganska svag.
Läs vidare här.
Faran för Sverige är ökad skuldsättning bland hushållen, “som nu är på höga nivåer trots en inbromsning av kredittillväxten”.
“Detta speglar en mycket snabb ökning av huspriser under de senaste 15 åren, som bara har börjat stabiliseras nyligen”, skriver kommissionen i ett pressmeddelande på tisdagen.
Läs mer här.
Tillväxt- och konkurrenskraftsproblem hämmar och framtiden för euron är fortsatt osäker. Läget har ändå stabiliserats något jämfört med senhösten 2011.
Det skriver SEB i den konjunkturprognos som presenterades på tisdagen.
Läs mer här.
Det sade statsminister Fredrik Reinfeldt vid en presskonferens vid EU-toppmötet på måndagskvällen.
- Jag vill inte påstå att det ligger i nivå med de brittiska och danska undantagen, sade han och tillade att Sverige inte är tvingade att gå med.
- Vi kan fatta beslutet själva om vi vill gå med i euron, sade han.
Ett krav som socialdemokraterna ställde var att deltagande i finanspakten inte skulle innebära en bakväg in i EMU för Sverige.
Det sade statsminister Fredrik Reinfeldt vid en presskonferens efter EU-toppmötet på måndagskvällen. – Det är bra att Sverige kan vara med i sammanhang där viktiga europeiska frågor avhandlas, sade han. Finanspakten innebär inga rättsliga förpliktelser för Sverige och att man värnar den svenska modellen för arbetsmarknadens parter, sade han.
Läs mer här
”Det handlar inte bara om åtstramningar utan också om reformer som leder till fler jobb. Vi kan se flera exempel på detta, Sverige exempelvis”
Hon påpekade också att Europa inte är det enda problemområdet i världen. Dessutom sa hon att Tyskland kommer att stå upp för euron, men att landet inte kan ”garantera hur stora summor som helst och lova något som vi inte kan hålla om marknaden verkligen testar oss. ”
Det skriver Konjunkturinstitutet i ett presentationsunderlag på torsdagen.
KI skriver vidare att det finns tecken på att konsumentförtroendet vänder uppåt och företagen väntas övervintra, vilket gör att arbetslösheten endast stiger i begränsad omfattning.
När investmentbanken Nomura gör sina analyser har euron fått en allt mer central roll eftersom andra valutor kommer att påverkas av hur det går i eurozonen. Huvudspåret är enligt valutastrategen Ylva Cederholm att euron kommer att överleva och att eurozonen kommer att vara intakt, men Nomura tittar även på andra scenarier.
Risken för negativa överraskningar är stor, bland annat på grund av obligationer som förfaller och att stora emissioner måste genomföras i eurozonen. ”Vi tror inte att eurozonen skulle brytas upp genom medveten vilja. Blir det ett sammanbrott kommer det att ske genom en olycka, som till exempel en obligationsauktion som misslyckas eller att irländarna bestämmer sig för att ha folkomröstning om finanspakten”, säger Ylva Cederholm.
”Just nu tror jag vi är väldigt känsliga här. Vi har fortfarande ganska oroliga tider framför oss, men så småningom, när vi väl får en återhämtning, kan Sverige komma igen, säger Ylva Cederholm och jämför med förra recessionen då Sverige dök djupt, men sedan fick väldigt hög tillväxt. Om marknaden på allvar börjar prisa in ett sammanbrott i eurozonen tror hon att kronan kommer att ta ordentligt med stryk jämfört med andra valutor och att en dollar tillfälligt kan komma att kosta upp emot 9 kronor. Den senaste veckan har euron återhämtat sig något och kortsiktigt tror Ylva Cederholm att den kan stärkas något mer. Ändå ser det mörkt ut på något längre sikt.
Läs mer här.
Förhandlingstiden kring den nya finanspakten börjar lida mot sitt slut. När finansministrarna i euroländerna träffas på måndag ska detaljerna vara klara, annars väntar ett utdraget EU-toppmöte den 30 januari, skriver Dagens industri.
Den 27 januari är det dags för möte i den svenska EU-nämnden och det är dess mandat Fredrik Reinfeldt behöver för att Sverige ska kunna gå med i finanspakten. Till dess måste alltså riksdagspartierna ha bestämt sig. Fredrik Reinfeldt har enligt Di haft inställningen ända sedan det förra EU-toppmötet att Sverige bör vara med i pakten så länge det inte finns krav på anslutning till euron. Anders Borg framförde dock under tisdagen vissa krav på svenskt inflytande.
”Alla länder ska ha möjlighet att framföra sina synpunkter. Sedan är det naturligt att besluten fattas av euroländerna”, ska han ha sagt enligt nyhetsbyrån Direkt. På torsdag träffar Fredrik Reinfeldt den tyska förbundskanslern Angela Merkel över en middag, tillsammans med ytterligare två regeringschefer.
